Det finns inget rätt eller fel sätt. Du har ansvar för dig och dina barn och din sambo för sig själv och sina barn. Tycker du ska sätta dig ner och berätta för din sambo hur du känner och kolla vad han har att säga om saken.
Du behöver inte ta ansvar för hans barn. Det är din mans jobb. Rent juridiskt är han ansvarig för deras välbefinnande tills de är myndiga. De s s utom är han försörjningsskyldig för dem tills de går ut gymnasiet.1265662
Det finns inget rätt eller fel sätt. Du har ansvar för dig och dina barn och din sambo för sig själv och sina barn. Tycker du ska sätta dig ner och berätta för din sambo hur du känner och kolla vad han har att säga om saken.
Du behöver inte ta ansvar för hans barn. Det är din mans jobb. Rent juridiskt är han ansvarig för deras välbefinnande tills de är myndiga. Dessutom är han försörjningsskyldig för dem tills de går ut gymnasiet.
Låter på dig som om du inte är riktigt rotad i din nya stad. Och att du eventuellt är deprimerad. Har du ansträngt dig för att få ett givande liv i din nya stad? Ansträngt dig för att hitta bra jobb, vänner och fritidssysselsättning? För du skulle kunna ge det ett år och kämpa med det och se om ditt mående kan förändras om din livskvalitet ökar.