Hur förklarar man detta för barnen?

Ibland är det hemskt nog så att man bara får gilla läget, även som barn. Min "farmor" som bodde ca 15-20 min från min familj i 15 års tid avskydde oss barnbarn för att hon hatade min "Tyskhora" till mamma. "Farmor" var gladeligen barnvakt flera gånger i veckan åt våra jämngamla kusiner och testamenterade sina tillgångar till min farbror och hans barn när hon dog. Jag träffade å andra sidan henne endast en gång när jag var bebis, min yngre syster fick aldrig träffa henne. Har alltid sagt att jag inte haft någon farmor för det gjorde för ont att tänka på kärringen.