Fick en chock igår stackars flicka

Min reaktion när jag såg listan var nog funktionshinder. Det kan ju vara just dessa rutiner som gör att hennes vardag fungerar, att hon kan gå i vanlig skola.

Du är myndig, du är vuxen, du får vara så öppen du vill om dina diagnoser (och ja, det är väldigt bra att du kan vara det), Men en 17-åring är ofta i en känslig ålder och måste själv få styra vilka som ska involveras i hennes problematik och föräldrarna bör respektera detta så mycket det går.
Dvs bör få flickan (nu blir det flickan) förstå att ibland måste man förklara att man har det (t.ex skolan).
I ts fall skulle det inte alls förvåna mig och "barnvakten", som jag hellre kallar för stödperson, vet mer än vad han/hon berättar, men anser att det inte är hennes sak att säga det till ts.
För övrigt hade jag som förälder blivit både besviken och arg om denna stödperson lämnade ut dessa saker om flickan. Det känns som det är något som inte andra mer än de berörda inte har med att göra.

Ja, du gjorde det. Ett starkt beslut och all min beundran. Jag har en väninna som döljer att hon är bipolär. När hon fick sin diagnos så var det flera dom vände henne ryggen. Hon kunde hantera det, men en tonåring har ofta svårare att hantera detta och som du skriver, det finns många fördomar och förutfattade meningar (även jag har det, jag är inte mer än en människa).

Du måste inse att alla fungerar inte som du gör. En diagnos är inte allmängods.