Livrädd för missfall?
Hej!
Är nyligt gravid (vecka 5) och min största skräck är missfall!
Vi har försökt länge och äntligen är jag gravid.
Finns det något jag ska tänka på?
Hur ska jag lugna ner mig?
Hej!
Är nyligt gravid (vecka 5) och min största skräck är missfall!
Vi har försökt länge och äntligen är jag gravid.
Finns det något jag ska tänka på?
Hur ska jag lugna ner mig?
Ja du ska tänka på att du väntar ett barn, inte ett missfall och njut av din graviditet! Förstår att det kan vara svårt men försök verkligen njuta av ditt tillstånd. Lycka till med bebisen!
Ja du ska tänka på att du väntar ett barn, inte ett missfall och njut av din graviditet! Förstår att det kan vara svårt men försök verkligen njuta av ditt tillstånd. Lycka till med bebisen!
Håller med Lia4. Det finns ingenting du kan göra ändå. Att gå och förbereda sig för att få missfall gör det inte lättare att gå igenom ett missfall om man nu skulle få ett. Tro mig, jag har testat det. Man blir lika ledsen ändå! Så då kan man lika gärna njuta av att vara gravid när man är det och får man missfall blir man ledsen och bryter ihop men finns ingen anledning att göra det innan. Du är gravid, grattis! Njut av din graviditet och lycka till!
Nej finns inget du kan göra för att minska risken för mf. Är fostret sjukt eller det är något allvar "fel" kommer det bli mf oavsett vad du gör. Dock går det ju bra 80% av gångerna. Om det är en frisk graviditet. Jag tex har aldrig haft mf. Jag väntar nu barn nr 5 i v 28.
Nej finns inget du kan göra för att minska risken för mf. Är fostret sjukt eller det är något allvar "fel" kommer det bli mf oavsett vad du gör. Dock går det ju bra 80% av gångerna. Om det är en frisk graviditet. Jag tex har aldrig haft mf. Jag väntar nu barn nr 5 i v 28.
Nej finns inget du kan göra för att minska risken för mf. Är fostret sjukt eller det är något allvar "fel" kommer det bli mf oavsett vad du gör. Dock går det ju bra 80% av gångerna. Om det är en frisk graviditet. Jag tex har aldrig haft mf. Jag väntar nu barn nr 5 i v 28.
Jag är lika livrädd jag, tror det är för att här på FL och andra forum är det mest dom som haft missfall som skriver ut sina historier, inte dom som verkligen har lyckats. Nu förstår jag alla som säger att man ska hålla sig borta från dessa forum, men det är ju svårt.
Jag är i vecka 7, fick se den lilla bebisen förra veckan (en liten boll) min läkare bara kolla där är din bebis, varken jag eller min man jublade. Så förklarade vi för henne att vi vill liksom inte säga att jag har en bebis i magen och är gravid innan vecka 12 är över och speciellt inte innan vi sett hjärtat ticka. Hon tyckte vi var jätte konstiga och sa att jag är lika gravid nu som jag kommer vara vecka 37 bara att det inte syns nu. Händer det något, så händer det av en anledning. Men nu vet vi att jag kan bli gravid iallafall. Vi har kämpat i två år och det är faktiskt bara en vinst i sig att något har fäst i mig, men svårt att tänka så!!
Är också gravid i vecka fem. Vi försökte i 9 månader innan jag plussade för exakt en vecka sedan. Var på hälsosamtal idag på barnmorskemottagningen. Efter lunch var det en brun fläck i trosan. Kom en del bruna flytningar och även lite mörkt blod när jag torkade mig. Har gråtit hela kvällen och vet inte vad jag ska tro. Har också varit livrädd för missfall under hela veckan som har gått. Vill verkligen inte uppleva det.
Jag är lika livrädd jag, tror det är för att här på FL och andra forum är det mest dom som haft missfall som skriver ut sina historier, inte dom som verkligen har lyckats. Nu förstår jag alla som säger att man ska hålla sig borta från dessa forum, men det är ju svårt.
Jag är i vecka 7, fick se den lilla bebisen förra veckan (en liten boll) min läkare bara kolla där är din bebis, varken jag eller min man jublade. Så förklarade vi för henne att vi vill liksom inte säga att jag har en bebis i magen och är gravid innan vecka 12 är över och speciellt inte innan vi sett hjärtat ticka. Hon tyckte vi var jätte konstiga och sa att jag är lika gravid nu som jag kommer vara vecka 37 bara att det inte syns nu. Händer det något, så händer det av en anledning. Men nu vet vi att jag kan bli gravid iallafall. Vi har kämpat i två år och det är faktiskt bara en vinst i sig att något har fäst i mig, men svårt att tänka så!!