Någon att prata med... Om fläckvis håravfall/alopeci hos barn...

Hur skulle du prata med henne om någon annan ofarlig åkomma som man kan tänka sig att hon skulle kunna ha/få/haft/fått? Alla dina trådar om detta får mig att tro att det möjligen är så att du kommer att ha det absolut största problemet med detta eftersom det verkar börja gränsa till besatthet. 

Varför tycker du synd om din 9-åring för att hon inte har tjockt hår som lillasyster? Hon har garanterat något annat som lillasyster inte har/inte kan/inte är intresserad av. De är ju två individer och skillnader i utseende är, eller borde i alla fall vara, tämligen ointressanta. 

Är det så att utseende är väldigt viktigt för dig? 

Alopeci innebär för det mesta och för de flesta att håret tappas på väl avgränsade områden - kala fläckar. De flesta får också håret tillbaka på dessa fläckar, men tappar det kanske i stället på andra ställen och så fortsätter det. Jag har absolut förståelse för att det kan kännas trist att få en kal fläck, men jag har mindre förståelse för att en förälder gör det till en stor och sorglig sak. Det är områden utan hår vi talar om, inte cancer. 

Jag tycker att du ska framtiden an med tillförsikt. Det finns ett rikt och lyckligt liv också för den som har alopeci. 

Håller med föregående - det är du som mår dåligt TS du har just gått igenom tuffa saker och istället för att lägga sorgen på det så tar du ut det på din dotters hår...? Annars förstår jag inte hur det kan bli så stort för dig. Hur har du undgått att prata med henne om det om ni varit hos läkare och tittat på det?

Om du stör dig så på mina trådar behöver du kanske inte läsa dem? Än mindre svara så jävla okänsligt?? Nä, utseendet är självklart inte det viktigaste och självklart är jag glad att det inte är något farligt. Men lik förbannat är hon 9 år och på väg in i en känslig ålder. Hår är trots allt något man gärna vill ha på huvudet, eller vad känner du själv? Att berätta för en 9-åring att hon har flera stora kala fläckar i nacken, som kanske blir fler känns inte som den bästa sommarlovs-presenten??

Vi har inte varit hos läkare!! Läs ts! Och är det så himla onormalt att må dåligt över något som man vet ens barn skulle bli väldigt ledset av att få reda på?

Jag bad om att få prata med någon i liknande situation, inte få en massa påhopp från folk som inte fattar hur det känns...

Och när har jag sagt att hon skulle vara en besvikelse eller värd mindre än någon annan? Håll du dina tolkningar för dig själv eftersom du uppenbarligen inte har egna erfarenheter om just detta. Eller har du inget bättre för dig än att störa dig och skapa egna uppfattningar om andras problem?

Jag tycker inte att du ska göra en stor sak av det, om det skulle bli så att hon tappar väldigt mycket hår så finns det peruker. Sen måste du ju berätta för henne men det behöver inte vara så dramatiskt.. Bara säg: "här var det ett par kala fläckar men håret täcker dom när du har utsläppt, vi får se om det växer ut nytt hår där snart".

För det första så ska du boka en läkartid för att kolla att det inte är något annat som är fel, troligen är det aleopesia men ändå.

För det andra så gör du för stor sak av det hela. För oss så blev det så att dottern fick det i femårsåldern. Det syntes väldigt väl då det var stora fläckar och hårfästet blev väldigt högt i pannan. Hon förlorade även ögonfransar och ena ögonbrynet försvann halvt. Det var dock inte någon stor grej varken för mig eller henne och inte heller något konstigt för hennes kompisar då vi direkt förklarade vad det var. 

Du håller det hemligt för din dotter och det kommer att förstoras upp i onödan. Säg till dottern att du har en kal fläck som jag vill att vi kollar med doktorn även om det inte är någon fara. Det kan ju bli fler fläckar och mer synliga så varför mörka det för henne?