Vill ej ha en pojke.....

Vad är det som är så mycket bättre med en tjej?
Förklara det för jag förstår inte...

Man kan inte se kön i v 12. På RUL kan man ibland se. Vi kunde det - tydligt.

Unnar mannen inte dig/ert barn ett syskon?

Nej inte bättre det har jag ej sagt...men jag är själv väldigt tjejig och har alltid drömt om en liten mini som jag kan fläta håret på å klä i gulliga klänningar, ja du förstår......

Det är väl mera en praktiskt fråga kanske.....ingen av oss är helt stängd för frågan men iom att vi har 2 bonusar varannan vecka så......

Jag har så otroligt svårt att förstå det här och blir faktiskt provocerad av alla dessa trådar och av kvinnors skeva bild på livet.

Jag är mamma till en pojke. Fick väldigt många "ni får försöka en gång till så blir det säkert en tjej" eller "pojkar är ju också kul"-kommentarer när jag fick honom -trots att jag aldrig önskat mig något kön, bara ett friskt barn och jag var så otroligt lycklig över min lilla pojk.

Är nu gravid igen och blir faktiskt rätt ledsen över alla "välmenande kommentarer". Innan RUL så fick jag massvis med kommentarer om att "nu blir det nog en tös", "tjejmage" och "tänk va roligt med en lillasyster". Återigen hade jag inte uttalat önskan om ett visst kön och önskade mig i hemlighet en pojke till. RUL visade på en liten pojk, ett friskt barn som växer och utvecklas som HAN ska. 
Vad händer? Det regnar in beklagande kommentarer från omgivningen, "Jaha, va synd, men det blir nog bra ändå", " Va tråkigt men då kan ni ju åtminstone återanvända ****** kläder", "Ni får försöka igen!". Återigen, jag var lyckligast på jorden när RUL visade ett friskt barn men omvärlden beklagar avsaknaden av flicka -trots att jag själv inte önskat en flicka (inte för att en flicka skulle vara oönskad heller men det har verkligen inte spelat någon roll).

Jag fattar inte tanken. Vad är bättre med en flicka? Vad kan man göra med en flicka som man inte kan med en pojke? 

Min pojk är världens mest omtänksamma unge, får säkert 50 kramar om dagen och minst 10st "Mamma, jag älskar dig mest av allt i hela världen!". Han hjälper till med allt och tar hand om både djuren och sin mamma. Han tycker det är jättekul att köpa nya kläder och dansar gärna i mina pumps. 
Vad är det att sörja, vad är det att beklaga? Min son är perfekt och det kommer nästa son också bli, de var önskade och älskade från första stund.

Undrar hur alla oönskade pojkar utvecklas som vuxna när de redan från början, som små oskuldsfulla bebisar (eller tom foster) är oönskade p.g.a. sitt kön.
Älska söner på samma vis och lika starkt som döttrar och ni kommer mötas av samma kärlek tillbaka.

Önskan och önskan... Tror min önskan om en till pojk grundade sig mer i att inte omvärlden skulle tycka bättre om barn nr 2 än om mitt första barn för bara för att det skulle vara en flicka. En oro för att min son skulle behandlas annorlunda för att han har en liten gullig ("mer värd") lillasyster.

Jag förstår inte könsönskan över huvud taget, jag har alltid önskat mig ett friskt barn. Förstår inte varför det skulle vara skillnad att ha en dotter än en son.

Skaffa en flicka då istället om du nu inte vill ha en pojke...

Det är vanligt att man får en pojke när man önskar sig flicka.Resultat:När man fått barnet går det bra och mammor visar överlyckliga sin kärlek på Facebook för sina söner!

Era svar hjälper nog tjejen som startade tråden. Nu har hon nog ändrat uppfattning och mår inte alls dåligt över denna önskan och sina känslor.

Jag har inga råd, det enda jag vet är att man brukar älska sitt barn oavsett kön när den väl tittar ut. Men det är fruktansvärt att ha en längtan och dessutom inte få prata om det och lufta sina känslor utan en massa påhopp. Du känner det du känner och det är helt okej, man FÅR ha känslor som inte stämmer in med den normen som andra skapat. Det finns många som önskar sig ett visst kön. Bra att du vågar skriva här för att få lite råd och prata om det, ju mer du pratar om det desto bättre kommer du må och känna. Prata med din sambo om dina känslor och om rädslan. Det är alltid bra att få lite stöd och att ha någon man vågar prata med, som förstår att man inte kan rå för hur man känner.

Och den jävla idiotin att man önskar sig ett friskt barn? DOH? Tror ingen tänker att de vill ha en jävligt sjuk flicka hellre än en frisk pojke. Då har man helt enkelt inte förstått vad känslan handlar om.

Ta inte åt dig, dina känslor är dina och dom är okej. Jag hoppas du får det du önskar, och om inte så tror jag att du kommer växa in i det. Låt det ta sin tid, och var ledsen och besviken om du är det. Jag lovar, du kommer älska ditt barn oavsett vad det blir.