Tycker att det är många som får utskrivet citodon, tramadol, oxycontin, oxycondon o.s.v. Och är väl helt enkelt nyfiken på varför ni får det utskrivet?
Smärta? Vad för smärta? Något annat?
Glad för svar :)
Vill bara förtydliga att jag absolut inte ifrågasätter att ni har ont. Jag beklagar verkligen att ni ska behöva ha det såhär.
Och jag uppskattar verkligen att ni svarar på min fråga :)
Jag har bara funderat över det då jag trodde att läkare var väldigt restriktiva med att skriva ut sådant men har sett att 3 av mina 9 kollegor tar något av dessa smärtstillande. Samt flera vänner och en familjemedlem (som fick slåss för att få något utskrivet trots långvarig stark smärta)
Det är ändå rätt märkligt. Jag opererade ut en tand och hade efteråt så ont att jag grät. De ville inte skriva ut något utan ville att jag skulle klara mig på alvedon och ipren.
Dessutom skadade jag något vid svanskotan när jag födde barn för 1 år sedan. Har konstant ont. Ibland "ont" och ibland fruktansvärt ont. De skickar mig på sjukgymnastik och grejer men vill inte skriva ut nåt smärtstillande.
Så olika det kan vara.
Kan tillägga att jag aldrig blir påverkad av tabletterna jag tar. Men givetvis skulle jag aldrig köra bil med dessa tabletter i kroppen. Men jag kan inte längre köra bil ändå pga skadorna jag har. Jag har provat många olika typer av smärtstillande. I början klarade jag mig med Tramadol men efter något år var jag tvungen att gå över till starkare läkemedel. Det är trist att leva med en smärtsjukdom. Det har förändrat hela mitt liv. Jag kan inte längre arbeta, jag behöver hemtjänst dagligen, jag orkar inte umgås med människor så mycket utan tillbringar mest dagarna ensam hemma liggandes eftersom smärtan ökar om jag sitter eller står upp.
Någon mer? :)
Hej!
Klart jag svarar. Enligt specialistläkaren har jag haft det sen jag var liten. Alltså några år. Har alltid varit tjejen som var känslig, känslig för fall, beröring m.m
Hade stora svårigheter i skolan.
Fysiskt alltså.
Har haft otroligt svårt att hålla en penna, krita på rätt sätt eftersom att mina leder inte håller och smärtan blir då förstår.
Har haft många möten med skolan och mamma där man försökte hitta på olika idéer för att jag skulle "lära" mig att hålla rätt.
Det är så konstigt att detta var det de mest fokuserade på. Antagligen för att jag varit en smart tjej med MVG/a i allt.
Hade ont VARJE dag av att bära väskan, provade olika sorter men tyvärr fick jag dras med det till skolan var slut.
Fick skoinlägg eftersom att jag jämt hade ont i fötterna och ryggen. Det hjälpte bara att minska sträckningarna i musklerna under foten.
Har praktiskt taget varit inlindad i bandage hela låg, mellan och högstadie pga stukningar/vrickningar. Knäskålar som hoppat ur led titt som tätt.
Har jämt varit en tjej som gillat att sova länge, alltså väldigt länge och alltid varit trött. Jämt och ständigt.
Jag var liksom bara den där tjejen som var SÅ smart, som alltid pga sina stukningar/vrickningar lärt sig att vara försiktig.
Folk som petat på mig eller kramat mig för hårt har bara skadat mig. Det gör så ont :(
Men jag sa inte så mycket efter ett tag. Min familj och de närmsta visste men eftersom att alla hundratals besök inte hade gett ngt mer än att jag var "ett känsligt barn, det kan vara psykiskt"
Så orkade jag inte mer.
Åren gick och jag lärde mig att leva med detta trots att det bara blev värre och värre.
Fick min endometrios diagnos och skickades till en smärtklinik då min gynekolog förstod att det var något som var fel.
Jag hade tur st komma till en av Sveriges specialister inom hms.
Fick komma in i rummet och ta av mig till underkläderna. Han såg på min kropp. Smal och nätt.
Han bad mig böja mig framåt och sedan lägga mig på bristen.
Så sa han:
- Jag ska prova en sak, ser att du har ont men jag måste veta.
Han tig tag i mitt ben och bara vred det helt snett. Trodde aldrig att min kropp skulle kunna göra sånt man ser på tv :O
Mina armar går att vrida upp helt upp mot ryggen.
Har full pott på Brighton skalan.
Är sjukskriven och har varit k många år.
Ett litet exempel på hur jag har det är att när man ska klia sig. Inte hårt utan bara försiktigt.
På mig känns det som att någon borrar in en kniv i mig.
Kan berätta hur mycket som helst men det viktiga i min historia är att om någon, bara någon hade lyssnat på mig eller min mamma hade mitt liv sett annorlunda ut enligt läkaren.
Jag har haft svår värk i över 10 år (bla eds) och ätit 8 citodon per dag, norspan plåster 20 mg (morfin), gabapentin, antiinflammatoriska mm
Aldrig känt mig annorlunda efter intag mer än att det tog bort udden av smärtan.
Sjukskriven sedan ca 7 år och är i 30+ års åldern.
Sedan ca 6 månader har jag använt cbd-olja som är gjord av industrihampa och innehåller mindre än 0.2% ghb. Läkemedelsverket säger att den inte är godkänd men EU säger ja.
Har på dessa 6 månader slutat med alla mina tidigare mediciner och mår bättre än någonsin. Jag har gått ner 24 kg i vikt, promenerar 1 mil flera dagar i veckan, simmar och tränar på gym.
Sa idag till sambon att jag är sugen på att börja jobba igen till hösten om allt håller i sig.
Har tidigare använt rullstol vid längre sträckor och försäkringskassan o min husläkare ville att jag skulle få det som tidigare hette sjukpension.
Känns som att jag vunnit högsta vinsten på lotteri och har verkligen fått mitt liv tillbaka.
Kanske inte funkar på alla men med mig gjorde det underverk, så skönt att sluta med all smärtmedicin.
Lästr på lite om cbd-oljan för jag tänkte att jag kunde tipsa min vän om det. Men enligt Läkemedelsverket så är det olagligt och klassas som narkotika. Man kan alltså bli dömd för narkotikabrott. Säger inte att det är rätt att det ska vara så, men så är det och då vette tusan om jag vill tipsa min vän :/
Tack för alla era svar! :)
Jag tar dom för att jag är beroende, har gått på olika droger i 15 år. Tar det jag kommer över helt enkelt.
Svårt att säga när det började, egentligen kan man väl säga att det började redan när jag var 12 år. Men om vi ska vara lite mer konkreta så började det på riktigt runt 2000 när jag började dricka och ta mycket amfetamin för dämpa ångest och depression.Började sedan med benso och några år senare började jag äta väldigt mycket tramadol. Sedan fortsatte det till vilka opioder som helst egentligen. Oxy, morfin, heroin, fentanyl, allt.Och jag har ju även krökat en hel del också då. Idag försöker jag lugna mig lite och håller mig lite på en nivå där det inte spårar ur. En nivå där jag kan överleva.
Jag har varit fast i starka smärtstillande i 10 år, sluta på egen hand i januari.
Det börja med värk & läkare som skrev ut 100 tabletter i månaden under flera år. När läkare. Inte ville mer köpte jag på svarta marknaden. Har varit inskriven på beroendemottagningen utan att ha lyckats sluta. Opiater är ett helvete att sluta med.
Har fått många bra svar, tack alla!
Är det fler som vill svara så är det bara välkommet :)
Jag var definitivt inte beredd på att så "många" som missbrukar smärtstillande skulle svara. Trodde jag skulle få svar från personer med värk och som fick det utskrivet av läkare.
Jag är förvånad. Och ledsen för er skull. Både för er med dagliga smärtor och för er som fastnat i det <3