Min man gömde testamentet

I det här fallet skulle jag vara fruktansvärt försiktig om jag vore du; vad är han kapabel till om han utan samvete kan göra en sådan här extremt ful sak mot dig!? Detta innebär att han inte älskar dig - utan tänker på sig själv i första hand. Gans dvar när ni diskuterar enskild egendom är riktigt creepy.

Vem är din arvtagare om du dör?

Var nu mycket försiktig - och berätta för guds skyll detta för människor som du litar på och som inte känner honom för väl!

Håll dig gärna undan tills dess att skilsmässan går igenom så att det inte händer dig någonting - en "olyckshändelse"

Lycka till!!

Kanske är bra om även TS formulerar ett testamente....

Var på din vakt och var extremt försiktig. Är det ens smart att bo ihop efter det att du begärt skilsmässa?

Om man inte är överens eller har hemmaboende barn <16 år så går akilsmössan ej igenom direkt utan tar 6-12 månader.

Vad är det som har gjort att maken enbart får ut sin egen laglott, och att hans föräldrar vidtagit aktiv åtgärd och testamenterat bort resterande 50% arvslott till hans syskon?

Det är ett ganska tydligt ställningstagande av föräldrarna.....han måste ha misskött relationen till dem grovt.

Kvarlåtenskap/arv innebär att 50% är obligatorisk laglott dvs skall delas lika mellan TS barn och som inte kan ändras med testamente. Det barn som är vuxet får alltså sin del medan det barn som inte uppnått vuxen ålder får en förvaltare för sin del. (Det är alltså laglotten som TS make får ur sitt arv).

Resterande del är arvslott, denna kan testamentet bestämma över - dvs man kan utesluta ett barn från att få del av arvslotten - eller testamentera den till ny partner etc.....gör man inget aktivt av arvslotten fördelas den mellan ärvande barn, dvs 50% till det vuxna barnet och 50% till det ej vuxna/förvaltaren.

Eftersom TS bara har gemensamma barn med maken så är just den delen väldigt okomplicerad och annat behöver ju inte diskuteras i den här tråden.

Om du tar dig rid att läsa tråden ordentligt så är det som följer:

- de har varit ett par i 30 år - gifta sedan 2011

- makens föräldrar är inte döda, men välbärgade och har meddelat 2012 att maken enbart av sitt arv får laglotten, men att övriga syskon utöver sin laglott får dela på arvslotten (dvs de har uteslutit honom från arvet i den mån de kan). Han har alltså avsevärt mindre arv än han väntat sig att hämta ut framgent!

- i samma veva dog TS pappa (mamman var redan död), & TS är enda arvtagare. Hon har en del pengar i arvet, men denna har enl testamentet visat sig vara enskild egendom dvs maken får vid skilsmässa inte 50% av arvespengarna vid skilsmässa.

sammantaget innebär det att TS make i båda avseendena blir utan pengar i praktisk mening. Det har han vetat om, men velat undanhålla TS för att kunna få ut 50% av hennes tillgångar

Inte alls konstigt - jag insåg att mitt inlägg kunde låta lite småsyrligt vilket verkligen inte var meningen. Komplicerad historia, och väldigt tragisk ände på ett långt förhållande....

En annan variant är att de som skriver om sin egen arvssituation med särkullbarn bildar en egen tråd, då det går helt utanför denna tråds grundfråga.

Men herregud så otrevligt svarat! Det är väl en självklarhet att man försöker hålla sig till och respektera trådstartens ämne. I det här fallet så har ju du "..." och "Lisa" haft en helt egen parallelldiskussion om särkullbarn som inte rört varesig TS eller ämnet överhuvudtaget. För dem som faktiskt varit intresserade av grundproblemet har det vara varit virrigt och blivit svårt att läsa.

Jag upplever faktiskt att det förekommer riktigt bra trådar och vettiga människor även på familjeliv, och jag tycker att det här är en intressant och engagerande tråd. Faktiskt.

Och många människor har inte behov ens på familjeliv av att vara otrevliga mot andra i tonen. Missförstå kan alla göra, tydligen även du!

Jag tycker ärligt talat att FL inte är så dumt så länge det får förbli seriösa diskussioner, och om folk håller en trevlig ton. Man kan hinna få.olika perspektiv åtminstone.....

Måste vara fruktansvärt svårt att uporätthålla skenet av ett äktenskap samtidigt som man planlägger och håller igång en motståndsrörelse....

Nu var ju inte min kommentar menad som kritik mot TS, utan mer en kommentar om hur fruktansvärt komplicerat det är att upprätthålla ett äktenskap samtidigt som man planerar motsatsen. Jättesvårt!

Personligen känner jag mer oro för TS när detta kom fram till mannens kännedom, än nyfikenhet......