• sextiotalist

    Min man gömde testamentet

    Anonym (Lisa) skrev 2016-07-04 10:36:55 följande:

    Make/Makas arvsrätt:


    Om du är gift och inte har några särkullbarn ärver din efterlevande make/maka all din egendom när du går bort. Ett särkullbarn är ditt barn från ett tidigare förhållande som inte är barn till din nuvarande make/maka.


    Din efterlevande make/maka ärver både ditt giftorättsgods och din enskilda egendom. Gemensamma barn, eller om sådana saknas, dina föräldrar och syskon får vänta på sitt arv till dess din make/maka avlidit. De är vad man kallar efterarvingar. Det innebär att om det finns arvingar i första eller andra arvsklassen ärver den efterlevande din kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Han eller hon har då inte rätt att testamentera bort egendomen, men kan fritt konsumera, ge bort eller sälja den.

    www.begr-byra.se/vem-%C3%A4rver-vad-av-vem


    Men man kan ändå välja att testamentera bort sin enskilda egendom. Det som skiljer en make från bröstarvingar, att maken har endast rätt i halva giftorätten (där enskild egendom inte ingår), men han/hon har inte rätt till det som är enskild egendom.
    Så det är fritt för var och en att testamentera bort sin enskilda egendom samt att även testamentera bort sin del av giftorätten.
    Min syster kommer inte ärva sin makes gård, om det händer honom något så går den till deras barn, samma sak med vårt sommarhus. De har skrivit testemente så rätt sak hamnar på rätt ställe. Vårt sommarhus stannar i vår släkt (via deras barn) och hans gård stannar i hans släkt (via deras barn)
  • sextiotalist
    Anonym (Lisa) skrev 2016-07-04 11:37:24 följande:
    Jo å jag har ju skrivit att man kan skriva testamente men man kan inte testamentera bort allt som den jag svarade skrev. Dock tycker jag skilsmässa vore det bästa i detta fallet. Eftersom då slipper man att pappa å barn skulle bli oense å kunna hamna i konflikt eftersom han verkar vara mindre rolig ...
    En skilsmässa är nog det rätta i det här fallet. Men sin enskilda egendom kan man testamentera bort utan problem. Den kan den kvarvarande maken/makan knappast via klandring av testementet få.
  • sextiotalist
    Anonym (....) skrev 2016-07-04 13:27:22 följande:
    Hela tråden stinker.
    Av vaddå?
    Om du läst tråden så är det inte den första gången, i ett svar hänvisade man till en artikel där en man blivit fälld för.... just det, gömt undan testamentet
  • sextiotalist
    Anonym (Pengar) skrev 2016-07-05 08:26:42 följande:

    Kan det inte vara så att både du och din man lägger väldigt stort värde i ekonomisk trygghet och han har fått panik när han förstår att han kommer ärva mycket mindre än du? Han kanske ser framför sig en gemensam framtid där han lever på en vanlig pension och du äger förmögenheter.

    Hur ser du själv på att dela allt om han har lite och du har mycket? Jag menar inte att det är ok att göra det han gjort ändå men kanske behöver ni prata om vad ni önskar av den andre och vad ni hoppas på av livet?


    Citerar ts
    "Till dig som undrade om jag misstänker att min man har samma personlighetsstörning som sin mor; svar ja. Åtminstone tydliga tendenser till det. De har alltid funnits där men blivit mycket mycket tydligare nu de senaste åren.
    Han beter sig omoraliskt på sin arbetsplats , han är närig och småful. Menar att han har rätten att göra detta osv. Har en egen hemmasnickrad moral som passar honom.

    Naturligtvis kan han bara säga att han inte visste något om jag skulle hitta det. Lätt att förklara bort. Tyvärr har jag känt på mig och ibland kunnat bevisa att han har varit oärlig vad det gäller ekonomi tidigare, egoistisk och tänker på sig själv först. Ljuger om hur mycket han tjänar ibland och stoppar undan till sig själv. Sparar i aktier och utesluter mig ur dina egna grejer...

    Regelbundet säger han; " bara så du vet , jag har rätt till hälften av vad du äger", ibland med en min som är lite äcklig.
    Det som har drivit mig är att jag kände min pappa. Han skulle aldrig ha sagt att det var enskild egendom om det inte var det. Det har gjort mig gråhårig detta sökande"

    Tycker du det stämmer in i den bilden som du målar upp. Jag är mest förvånad att ts fortfarande lever med honom och gifte sig med honom
  • sextiotalist

    Jag tror att du kan ha lite tur att din man är som han är nu när du vill separera. Troligen är han så säker på sina egna val och moral, så i hans värld finns inte alternativet att du vill separera. Skulle det bli separation så är det på hans initiativ.

    I din situation, så skulle jag ta hand om det som verkligen betyder något, men kanske inte är av något större värde och lägga det på någon säker plats. Din arbetsplats, hos en nära vän du kan lita på. Kanske även ordna en akutväska, ifall han är oberäknelig och han kan bli hotfull.

    Vågar du berätta för barnen om dina funderingar? Jag tänker på den hemmavarande sonen, som kanske behöver en reträttplats och är den som kan ta med sig hundarna snabbt.

    När jag läser vad du skriver, så får jag väldigt dåliga vibbar, att du borde se till att du har en nödutgång någonstans.

    Men nu tar du kontakt med en advokat som hjälper dig med det juridiska

  • sextiotalist
    Anonym (kurt) skrev 2016-07-06 11:06:04 följande:

    Det är inte tillåtet att gömma undan giftorättsgods vid en skilsmässa. Om man anser att det behövs så kan den ene makens egendom sättas under särskild förvaltning under bodelningen för att denne make inte ska kunna gömma undan egendom Äktenskapsbalken 9:8 www.lagen.nu/1987:230 . Det finns också en regel som säger att om en make inom tre år före skilsmässan använt egendom för att sätta undan till sig själv genom pensionssparande eller investera i enskild egensom så ska dessa pengar ändå ingå i bodelningen Äktenskapsbalken 10:4 www.lagen.nu/1987:230 - See more at: lawline.se/answers/5825
    Gömma undan egendom kan betecknas som stöld och fängelse finns med i straffskalan


    Men om ts redovisar detta i bodelningen så är det knappast stöld eller hur?
    Dvs min rekommendation var att ta undan saker som betyder mycket för henne, oavsett värde, för att mannen inte skulle förstöra eller göra sig av med detta. Att hon ska göra det utan att han märker det, är för att rädda sig själv och sakerna. Med den beskrivningen som hon har av sin man, så är det inte svårt att gissa att han mycket väl skulle kunna förstöra i ren jävelskap.

    Hennes enskilda egendom kan hon göra precis vad hon vill med, eftersom det inte är någon giftorättsgods.

    Nu är det inte en normal man hon lever med, utan en oberäknelig man med sitt eget sätt att se till lagar och moral. Så mitt tips förblir, skydda det du kan, men inte att hon behöver undanhålla det i bodelningen.
  • sextiotalist
    Arbetsmyran76 skrev 2016-07-06 11:06:39 följande:

    Jo enl lag som gifta har du rätt till hälften men inte som sambo som ni var förut varför du nog får mer vid separation bu som gifta än om ni inte gift er- bara det, boendet delas när man varit sambo 5 år men inte mkt annat- värt att tänka på om det känns bittert att han får del av vinsten på arvet


    Det där med fem år är inte riktigt sant. Boende delas på oavsett om man bott ihop en månade eller 10 år, om man köpt det för gemensamt bruk.
    Och hur ska det delas under de första fem åren, sambolagen omfattar det man köpt för gemensamt bruk under tiden det man varit sambo.
    Däremot kan det jämkas om ett äktenskap varit kort, men det är ju för att det även omfattas tillgångar innan man gifte sig
  • sextiotalist
    sextiotalist skrev 2016-07-06 11:20:26 följande:
    Det där med fem år är inte riktigt sant. Boende delas på oavsett om man bott ihop en månade eller 10 år, om man köpt det för gemensamt bruk.
    Och hur ska det delas under de första fem åren, sambolagen omfattar det man köpt för gemensamt bruk under tiden det man varit sambo.
    Däremot kan det jämkas om ett äktenskap varit kort, men det är ju för att det även omfattas tillgångar innan man gifte sig
    Dvs under normala fall. Det kan ske en jämkning om det är väldigt obalans, om någon gått in med en väldigt hög insats och den andra ingenting, t.ex vid köp av lägenhet eller bostad.
    Men det är inte så att man måste varit sambo i fem år för att sambolagen ska vara giltlig. men i vissa undantag så kan man jämka om det är ett kort förhållande
  • sextiotalist
    Anonym (Besviken) skrev 2016-07-06 11:22:57 följande:

    Sextiotalist

    Ärligt talat kunde jag inte ha sammanfattat det bättre själv. På pricken


    Jag har en bekant som levde ihop med en man som var väldigt oberäknelig. Hon fick vara smart för att få med sig sitt, men han å andra sidan höll sig inom lagen, men han var otroligt manipulativ.
  • sextiotalist
    Anonym (A) skrev 2016-07-06 12:39:04 följande:

    I det här läget är det bäst att Ts tar det säkra för det osäkra och har allt klart för skilsmässa, speciellt som maken visat tendenser på töjbar moral och elakheter innan.

    Pratar hon med maken först, finns risk att han förstör saker för att jäklas eller gör henne eller barnet illa på något sätt.

    Verkar inte riktigt som Ts trivs i äktenskapet i övrigt heller, så det här är väl sista droppen.

    Skulle det visa sig att maken har en bra förklaring och Ts vill vara kvar i äktenskapet, behöver hon inte driva igenom skilsmässan.


    Jag tänkte detsamma, det är ingen normal funtad man hon lever med. Så i ts fall så är det nog det bästa att ha allt förberett och säkrat innan hon pratar med honom. Även, som hon nu gjort, meddelat några som hon litar på.
    Det är ju den typen av män som kan bete sig väldigt irrationellt (så jag föreslår att ts inte är ensam när hon berättar detta).


  • sextiotalist
    Anonym (Gnu) skrev 2016-07-06 12:50:31 följande:
    Ja, jag håller faktiskt med om det med. Tänkte mer att hon kan lämna över det till super advokat istället, normalt skönt lämna över och slippa ta på sig så mycket psykiskt som detta måste innefatta, istället för att gå runt som hon gör nu samt skriva fl tråd.. Men hon kanske är helt okej med det.
    Nu är det semestertider, det kanske inte gå att få tag på en advokat bara sådär och det är inte alls fel att bolla tankegångar såhär på FL, för att få tips, råd och lite nya infallsvinklar.
    Dessutom är det ofta något som måste växa fram och även strukturera tankarna.
  • sextiotalist
    Plupp73 skrev 2016-09-14 20:35:33 följande:

    Måste vara fruktansvärt svårt att uporätthålla skenet av ett äktenskap samtidigt som man planlägger och håller igång en motståndsrörelse....


    För en del kan det vara nödvändigt att se om sitt hus innan man berättar.
  • sextiotalist
    Anonym (Besviken) skrev 2016-10-28 10:03:02 följande:

    Hej TS här!
    Har inte varit inne på ett tag och det värmer att se att så många fortfarande är intresserade av tråden.
    Uppföljning;
    - bouppteckningarna efter mina föräldrar är nu förnyade, påskrivna och hämtade
    - tid hos familjerådgivare är bokad. Ska gå dit ensam och utan min mans vetskap. Jag måste veta vilja rättigheter jag har där. Närmast tänker jag på att han är olämplig som vårdnadshavare eftersom han dricker så mycket, men det handlar också om att han är ovänlig och har kort stubin. Detta mötet får jag vänta en månad på...
    - nästa vecka har jag tid med min bankman om hur allt ekonomiskt kommer att se ut när jag blir ensam.
    - dessutom har jag bokat in ett möte för anhöriga till alkoholister , känns vettigt att ventils med utomstående om detta
    Det juridiska är klart och det är skönt. Nu återstår lite annat och sen är jag förberedd ( så gott det nu går?) att släppa bomben

    Återkommer / TS


    Jättebra att du ska på möte för anhöriga till alkoholister. Det kan nog hjälpa dig massor.
    Du verkar ha en bra strategi. Lycka till nu
  • sextiotalist
    Anonym (Mamma till två arvingar) skrev 2016-10-30 13:08:47 följande:

    Jag är inte på TS mans sida men jag tycker tråden börjar bli väldigt hätsk. Visst har TS man uppfört sig illa, men han är far till de nästan vuxna barnen. Han måste haft vissa bra egenskaper någon gång. Självklart ska TS se om sitt hus, men även i framtiden kommer hon att träffa sin exman, vid större händelser i barnens liv och då måste man hitta en neutral ton.

    Finns mycket sjag kritiserar hos min man man om och när vi skiljer oss kommer jag att göra allt för att han ska ha ett bra liv. Tror definitivt att våra barn idag 22 och 18 skulle ta illa upp om jag gjorde hans liv till ett större h-e än vad det behöver vara. Jag kommer att vara generös vid en bodelning. Tror attman måste titta längre fram än runt nästa hörn, och vi har bara en version av historien. Misstror inte TS, men det brukar finnas minst två versioner av samma händelse.

    TS mans alkoholproblem är förmodligen det största problemet och skulle han få bukt med dessa så kanske det kan bli ett snyggare avslut


    Om du läst TS så inser du nog att det är nödvändigt med hennes strategi, han gömde testamentet som hennes föräldrar skrivit för att få del av hennes arv. Han sålde en tavla som hon ärvt. Det är två saker som jag på rak arm kan komma på. Dvs hon är gift med en man som inte är rädd för att gå bakom ryggen för att lägga beslag på det som är TS. Att hon ser till att hon får med sig det hon har rätt är inte fel, speciellt när generös är knappast det hennes man är. Att tycka att man ska vara generös mot en som försöker lura av en person ens arv känns lite fel
Svar på tråden Min man gömde testamentet