Anonym (Besviken) skrev 2017-01-12 14:05:19 följande:
Ja precis det är så jag tänker. Han är om sig och kring sig och jäkligt manipulativ. Därför är det av största vikt att jag har koll på allt...
Men...
Lite goda nyheter har jag allt att leverera idag!
Mina släktingar vars hus jag får lov att köpa blir ledigt för inflyttning i slutet utav sommaren. De har skrivit på kontrakt idag för nybyggd bostadsrätt i samma stad. Vi kan alltså flytta in under slutat av sommaren och har alltså gett en tidsplan. Ni anar inte hur glad jag är.
Mötet med familjerätten blir intressant. IOM att den yngste är femton år i år kan jag inte tänka mig annat än att han bestämmer till större delen själv vart han vill bo. Dessutom passar det perfekt att det är till terminstart.
Återkommer efter alla möten med mer information
Men oj, ja om han är hela femton år kommer ingen kunna tvinga honom att bo med pappa. Han kan helt enkelt bara vägra åka dit efter skolan och istället åka till dig. Skaffa en lägenhet nu, i samma stad, se om du kan få tag i något i andra hand till exempel eftersom du bara behöver ett halvår. Du måste få sonen därifrån. Tyvärr låter hans pappas agerande mot sonen så illa att jag i din sits inte skulle våga stanna längre. Hoppas du får bra svar av familjerätten, fråga specifikt hur du ska agera om pappan kräver att du ska skjutsa sonen och sonen vägrar åka. Om han kommer för att hämta sonen hos dig eller i skolan och sonen vägrar åka, vad har sonen för rättigheter? Utgå i allt från sonens bästa i dina samtal. Fråga hur långt din skyldighet att skicka sonen till pappa sträcker sig. För din främsta skyldighet är att se till sonens bästa. Kan han ha en bra kontakt med sin far är det ju bäst, men farsan behöver nog vara nykter då. Det kanske är ett krav du kan ställa, kan du vägra lämna sonen där om pappan är onykter och kan sonen ha rätt att be dig hämta honom närsomhelst under en vistelse? Pappan kanske skulle skärpa sig rätt rejält om han inser att en enda nedsättande anmärkning eller utskällning skulle göra att sonen drar? Jag skulle kunna gå så långt att jag gör en exempellista över oacceptabla uttalanden: Idiot, ska jag pissa på dig, är du dum etcetera. Däremot om sonen får tillsägelse för att hjälpa till, städa sitt rum, plocka upp grejjer, ja där ska och måste alla föräldrar vägleda barnen rätt.
Jag är själv separerad med en fjortonårig son. Skulle han vägra vara hos en av oss så skulle det bara vara att acceptera. Visst skulle vi kunna försöka övertala, men skulle han tvärvägra så vad skulle vi kunna göra? Nu har vi tack och lov en bra separation med bra samarbete, bor på cykelavstånd från varandra.
