Inlägg från: Anonym (Mamma till två arvingar) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Mamma till två arvingar)

    Min man gömde testamentet

    Anonym (Besviken) skrev 2016-07-03 21:02:35 följande:

    Hej Lisa!
    Du har gett bra input och jag är glad för det. Tråden har fått en stor respons och många kommer med bra kommentarer.
    I morgon ska jag kontakta jurist och boka en tid. Då får jag total klarhet i fallet.
    Du har helt rätt, vårt förhållande bygger nog inte på kärlek. Det har gjort det men tydligen inte längre. Faktum är att jag tror att min man stannar för pengarna. Och jag har stannat de sista året bland annat för att jag visste att papperet fanns någonstans. Också alltså indirekt för pengarna. Det har stört mig kopiöst och stundvis har det gjort mig direkt olycklig ska ni veta.
    Min man dricker mycket, har ett rätt otrevligt sätt och jävlas med både mig och barnen. Han är extremt självupptagen och beter sig illa.
    Hade min gubbe varit en hygglig karl - och kärleken hade dött- hade läget varit solklart. Han hade med min tillit fått förvalta pengarna. Jag litar inte på min man längre. När då testamentet dyker upp undangömt i hans privata skåp, känns det som att måttet är rågat.
    Så här ligger det till; jag kommer att göra allt som står i min makt för att han inte ska kunna lägga tassarna på dessa pengar. Inte för pengarna i sig utan av respekt för mina döda föräldrar som från fattiga bondbarn har jobbat ihop detta. Och av respekt för mina barn. Super han upp pengarna om jag dör?
    Jag får hjärtklappning av detta jag lovar


    Jag tycker nog det är alla föräldrars plikt att skriva ett testamente att arvet är enskild egendom, precis som dina kloka föräldrar gjort. Anledningen är att man inte vet i vilket läge ens barn befinner sig i när det är dags att att ärva. Sedan står det varje arvtagare fritt att göra vad man vill med arvet. Bjuder man sin make/maka på något eller inte. 

    Jag har ett sorgligt äktenskap men just på punkten ekonomi är vi överens, jag rör inte hans arv trots att det inte är enskild egendom och han försöker inte komma över något han inte har rätt till.

    Din man har gömt en handling, det tycker jag är extremt grovt. Jag hade nog lagt dit en kopia i hans pärm och skrivit att originalet ligger hos juristen. Fast då blir han väl än mer elak.

    Lycka till med juristen och tänk på att arvet efter dig ska vara enskild egendom. Tyvärr kan man inte kräva av sina barn att det skriver äktenskapsförord när de gifter sig, annars hade jag gjort det.
  • Anonym (Mamma till två arvingar)

    Med att inte röra arv menar jag under vår gemensamma livstid. Om min man dör så ingår hans arv och egendom i dödsboet. Jag syftade till att jag vid en eventuell bodelning under äktenskapet inte skulle göra anspråk på det som jag uppfattar som hans.

    Mycket att tänka på vad gäller både separation och dödsfall.

  • Anonym (Mamma till två arvingar)
    Anonym (kurt) skrev 2016-07-10 21:21:01 följande:

    Vad korkat att elda upp testamentet


    Missade du inte ett "inte". Mannen borde givetvis ha eldat upp det illa kvickt, men det har han missat. Han är nog inte så smart
  • Anonym (Mamma till två arvingar)

    Jag är inte på TS mans sida men jag tycker tråden börjar bli väldigt hätsk. Visst har TS man uppfört sig illa, men han är far till de nästan vuxna barnen. Han måste haft vissa bra egenskaper någon gång. Självklart ska TS se om sitt hus, men även i framtiden kommer hon att träffa sin exman, vid större händelser i barnens liv och då måste man hitta en neutral ton.

    Finns mycket sjag kritiserar hos min man man om och när vi skiljer oss kommer jag att göra allt för att han ska ha ett bra liv. Tror definitivt att våra barn idag 22 och 18 skulle ta illa upp om jag gjorde hans liv till ett större h-e än vad det behöver vara. Jag kommer att vara generös vid en bodelning. Tror attman måste titta längre fram än runt nästa hörn, och vi har bara en version av historien. Misstror inte TS, men det brukar finnas minst två versioner av samma händelse.

    TS mans alkoholproblem är förmodligen det största problemet och skulle han få bukt med dessa så kanske det kan bli ett snyggare avslut

  • Anonym (Mamma till två arvingar)
    sextiotalist skrev 2016-10-30 15:12:24 följande:

    Om du läst TS så inser du nog att det är nödvändigt med hennes strategi, han gömde testamentet som hennes föräldrar skrivit för att få del av hennes arv. Han sålde en tavla som hon ärvt. Det är två saker som jag på rak arm kan komma på. Dvs hon är gift med en man som inte är rädd för att gå bakom ryggen för att lägga beslag på det som är TS. Att hon ser till att hon får med sig det hon har rätt är inte fel, speciellt när generös är knappast det hennes man är. Att tycka att man ska vara generös mot en som försöker lura av en person ens arv känns lite fel


    Jag har läst TS, och hon verkar vara en förståndig kvinna. Men jag har bara läst hennes version och hennes sanning. Det jag vänder mig emot är hetsen mot hennes man, det gör inte saken bättre vid en seperation.

    Jag är helt för både äktenskapsförord och testamente. Brukar plädera detta för alla oavsett hur det ser ut i relationen. Jag kämpar själv med en man som inte vill skiljas eftersom han har det bättre ekonomiskt med mig, framförallt när vi pratar pension. Jag tjänar mer än dubbelt vad han gör, men till viss del är det pga att han kunnat vara hemma som jag gjort karriär, så det är inte enkelt att vara rättvis.
  • Anonym (Mamma till två arvingar)

    Hej besviken,

    Jag tycker du har handlat klokt och det trodde jag framgått, jag vänder mig mot hetsen på FL. Din man har alltid rätt till sin laglott efter sina föräldrar. Laglotten är häften av totala arvet till barnen, så,om din man har två syskon t ex får han ändå en sjättedel. Så beroende på vad dina svärföräldrar har så får han lite därifrån.

    Tror också alkoholen är boven i mycket och att det är en ond spiral. Givetvis ska du inte ta ansvar för hans missbruk, Jag tolkar dig mycket som om att du inte tror atthan kan ändra sig, jag menar inte med att rädda ert äktenskap men att han kan få sitt eget liv i balans senare. Lite hoppas man att seperationen gör att han måste tänka om för att inte mista sina barn.

    Lycka till

  • Anonym (Mamma till två arvingar)
    Anonym (Besviken) skrev 2017-01-12 08:49:05 följande:

    Hej Lena!

    Jag har den planen att droppa bomben i samband med ett skollov. Då sticker vi till en släkting några mil från stan.

    Sedan vet man ju aldrig. Det kan uppstå en situation och plötsligt så flyger det bara ur en. Fast samtidigt, han kan också flytta ut! Men frågan är vart han skulle ta vägen? Han umgås inte med varken föräldrar bror eller övriga människor.

    Får försöka behärska mig och planera stöten så att säga


    Har undrat mycket varför du inte redan släppt bomben. Om jag förstått det hela rätt har du allt på plats nu. Har du bestämt vilket skollov, vinhuset precis haft ett och snart är det sportlov och Påsklov. Finns det något som kan göra att du backar och inte separerar.

    Har absolut inget svin hemma men ibland tänker jag ska jag ha det så här i 30 år till och inte känna kärlek och förälskelse med min man, men jag kommer inte till skott och fegar.

    Det blir spännande att se hur du gör.
  • Anonym (Mamma till två arvingar)
    Anonym (Besviken) skrev 2017-03-27 12:26:43 följande:

    Hej alla!

    Har inte varit inne här på ett tag. Känns fint att så många undrar.

    Liten uppdatering då:

    -har talat med banken och fått veta att jag kan köpa ut honom ur huset om jag skulle ändra mig vad det gäller flytten.

    -jag har också fått siffror på hur hög kreditvärdighet jag har, halvtid +inkomst av kapital, så det löser sig också

    -däremot får han inget lånelöfte på huset. Har i smyg lämnat hans siffror på årsinkomst till min bankman och denna har gjort en kalkyl som bekräftar att han inte kan ta över huset

    - för tre veckor sedan fick mannen veta att han har diabetes typ-2. Det var jag som fick iväg honom till läkare, då han hade varje tecken på listan. Detta har gjort att han hållit upp från alkohol en tid. Det förändrar inte mitt mål att lämna. Det kanske låter hårt men hans beteende har inte med hans sjukdom att göra.

    Däremot har det hänt vissa andra saker.

    Min bankman arbetar ju för min räkning. Dels är hon anlitad av mig och dels känner hon till situationen. Då vi var på banken för att se över lånen ordnade hon så vi fick övertalat honom att ta korttidslån så det blir billigare för mig att lösa dem om jag eventuellt vill köpa loss honom.

    Detta i samband med en annan ekonomisk händelse där det framgick att jag varit i kontakt med banken utan hans vetskap, ledde till att han för två veckor sedan började undra...

    - ska du skilja dig ?menade han. Jag som måste hålla masken ett litet tag till undviker frågan, men troligen såddes ett frö i hans huvud då.

    I förra veckan fick jag dessvärre en påminnelseräkning. De brukar ha kortare inbetalningstid och gick därför till mannen som skulle betala in några andra räkningar samma dag och ber honom att betala in den snabbt. Jag ser att han tar räkningen med sig när han åker till jobbet

    Nästa dag städar jag i köket och finner räkningen undanstoppad och obetald under en massa bråte. Vi signerar alltid alla räkningar för minnets skull, detta var inte gjort och jag blev nojig och ringde till honom o frågade om den var inbetald. Han hävdar då att han inte har en aning om vad jag menade, trots att jag senare såg att alla andra räkningar var betalda.

    Jag tror detta skulle fungera som ett sätt att sätta dit mig om ni fattar. Får jag en betalningsanmärkning försvårar det för mig. Det vet han. Detta var en bokräkning och efter att jag betalt in räkningen själv ringde jag runt och sade upp medlemskapet i bokklubben plus två tidningsprenumerationer. På det viset kan det inte hända igen. Allt annat som jag tecknar är gemensamma angelägenheter såsom energiräkning osv. Det tror jag inte att han skulle chansa på

    Som jag skrev innan har han hållit upp med spriten och det har varit lite lugnare under en period , men i lördags tyckte han väl att det var dags att ändra på det. Han drack 8 starköl o blev berusad trots att han ännu inte fått ner sitt socker som ligger runt 16 i snitt. Låg på 27 när han kom till läkare. Han äter både tabletter o tar insulinsprutor 2 ggr/dag. Igår var han helt rabiat och hotade oss o höll på igen. Konstaterar att hans beteende har varit kopplat till spriten hela tiden

    Nu är det bara tre månader kvar till jag kan släppa bomben. Ni anar inte vad jag längtar tills dess


    Din man har nog haft problem med socker ett längre tag, humörsvängningar är typiska. Sedan försöker man vid diabetes 2 ofta bara med kost och tabletter i början. Han kommer säkert inte sköta diabetesen.

    Men absolut inget du ska ta hänsyn till i dina planer.
Svar på tråden Min man gömde testamentet