Inlägg från: Anonym (Gnäll) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Gnäll)

    Behöver tid UTAN hans barn!

    sextiotalist skrev 2016-07-04 10:14:07 följande:
    Efter att läst ts beskrivning av samtalen från mamman, så kanske han valde att inte ta den striden med sitt ex.
    Av någon anledning så brukar det vara svårare för, framför allt män, att ta strid med sitt ex (oavsett vad, om det gäller att ha barnen mer eller mindre, att välja aktiviteter, fester vad som) än att hantera en besviken nuvarande. Vet inte hur många trådar jag läst om män som lyder sitt ex blint, vad det än är, men har inga problem med att göra sin nuvarande besviken.

    Min sambo tog striden med sitt ex, han stod på sig när det gällde vissa saker och struntade fullständigt i hennes vredesutbrott.
    De trådarna är ju skrivna av "bonusmammor" (hur man nu kan kalla sig det när man uppenbart ser mannens barn som plågor och inte alls som någon bonus) som berättar ur sina kränkta perspektiv.

    Jag tycker många verkar ha en avskyvärd inställning till mannens barn från tidigare förhållande, man kunde ju tycka att om man nu inte vill ha en annan kvinnas barn i sitt liv borde man kanske inte välja att leva med hennes ex.
  • Anonym (Gnäll)
    ungbrunett skrev 2016-12-11 17:54:07 följande:
    Alla får väl ha den inställningen de vill? Om man är öppen med det får mannen ta ställning till om han vill leva med en eller inte. Är man inte det så märker han det ändå och då får han också ta ställning till det. Är man så duktig på att dölja sina känslor så att ingen märker så får man själv välja om det är värt att leva på det sättet. Mår man inte dåligt av det så finns det inga hinder. Vad är den avskyvärda inställningen?

    W
    Nej, tydligen får inte alla ha den inställning de vill. Håller man inte med styvföräldern har man ju "fel" inställning.

    Den avskyvärda inställningen är att man uppenbarligen ser sina bonusbarn som något som helst inte ska få finnas. Tänk om, Gud förbjude, den biologiska modern skulle avlida? Då hamnar bonusarna hos sin pappa på heltid. Hur ska TS hantera det?

    Det finns föräldrar som knappt får någon egentid alls, de kanske bor långt från släkt och vänner, har kanske inte några de kan lita på som barnvakter. Hur klarar de av livet med barn på heltid? Hur får de tid att älska med varandra (tänker inte använda TS vulgära språkbruk)?

    Jag har inte läst hela tråden, har TS nämnt något om hur ofta de "lämpat över" barnen till mamman? För allt vi vet är föräldrarna kanske lika goda kålsupare båda två.
Svar på tråden Behöver tid UTAN hans barn!