Har du dragit en nitlott i livet?
Tolka fritt
Tolka fritt
Å ena sidan har jag dragit en nitlott. Å andra sidan hann jag dra några vinstlotter först. Det kanske jämnar ut sig i slutänden.
När jag tänker på vilka andra platser i världen jag hade kunnat födas på, och vilka andra tidpunkter i historien, känner jag mig verkligen som en vinnare även när livet känns motigt.
Nä verkligen inte. Fått jobba hårt men utdelningen var större än mödan. Hårt jobb och tur och så tror jag att jag varit rätt snäll mot snälla och skitit rätt hårt i dumma.
Nej, jag har egentligen haft ett lätt liv. Nackdelen är att det gjort att jag blivit lat och inte börjat med saker i tid, som att jobba, utbilda mig och skaffa en buffert/insats till boende.
Nu är det tufft att inse att det krävs rejäla tag, men det är trots allt bara små problem om man ser till hur världen ser ut.
Nej, verkligen inte. Jag älskar och är älskad, av alla som spelar någon som helst roll. Och det är det enda som spelar någon roll. (Klyschigt, va?). Alltså, ingen nitlott.
Det kan man väl inte uttala sig om förrän livet är till ända. Att vara lycklig handlar inte om att livet alltid är perfekt utan att man är nöjd med det liv man lever och att man accepterar motgångar som en normal del av livet.
På vissa sätt ja, på andra sätt nej.
Har bra utbildning och bra, intressant och hyfsat välbetalt jobb. Men saknar vänner och har aldrig hittat en tjej, eller ens haft sex.
Nej, jag har både jobbat hårt och haft tur, i vissa fall.
Jag har gett järnet genom studier och arbetsliv men jag kunde inte veta att min man som var utan CSN och levde på makaroner medan jag jobbade de första åren av vår relation hade en släkt som var välbeställd. Short story vi har inga bostadslån kvar och vi hade verkligen ingen förväntan om det eller hade ens antytt att vi önskade den sortens stöd.
Tvärtom var det ganska besvärande, för hur tackar man ens för några årslöner netto? Jag räknar med att aldrig vinna på lotteri för det har jag redan gjort.
--
Samtidigt finns det andra som verkligen har fått mer skit än någon förtjänar, och man försöker hjälpa så gott man kan men till slut finns det liksom knappt något kvar att säga.
Vad ska man t.ex. säga till någon vars partner nyss haft en hjärtinfarkt och bara några veckor senare blir svårt sjuka mamma överkörd på ett övergångsställe av en påtänd knarkare i en stulen bil, får ena benet krossat och hunden som var hennes bästa tröst dog?
Det borde inte få hända någon enda människa.
Vissa saker händer oavsett var man bor eller vad man jobbar med. Taskiga relationer finns överallt, likaså sjukdom.
Men jag är otroligt tacksam över att jag bor i Sverige, ett av de bästa länderna i världen.