Vem är det som lärt barnet att kalla sin biologiska pappa vid förnamn? Har ts aldrig sagt pappa om barnets far, även innan sambon kom in i bilden? Och hur länge har han funnits där? De har varit tillsammans "ett tag" skriver ts, men hur lång tid är det? Med tanke på hur bråttom en del har med både ihopflyttning och nytt gemensamt barn på gång, så behöver det ju inte vara så värst länge. Vad vet jag!
Ursäkta, men jag måste bara fråga...... tror barnet att din sambo ÄR den biologiska pappan?
För mig handlar det här om barnet. Om ett barns rätt till sin pappa, och att få lära känna honom. Det bör alla vuxna inblandade stödja och hjälpa till med, istället för att på olika sätt motarbeta eller försvåra. Att pappan inte blir motarbetad gör det lättare för honom att fortsätta på den inslagna vägen att träffa och umgås med sitt barn. Vilket i sin tur gynnar barnet.
Jättefint att barnet har en fin bonuspappa. Det är guld värt. Men det ena ska inte behöva utesluta det andra. Det är viktigt att också få en fin relation till sin biologiska pappa. Förr eller senare börjar alla barn att få funderingar på varför en biologisk förälder är frånvarande i deras liv. Här har vi en pappa som inte skött umgänget med sitt barn, eller misskött det kanske är en bättre beskrivning. Men det är ju tack och lov sällan försent att ändra sig, och göra bättring. Vilket jag innerligt hoppas att den här pappan kommer fortsätta göra.
Det gynnar inte barnet på något sätt att "straffa" pappan för att han varit en urusel far. Det gynnar inte barnet med inställningen "han får skylla sig själv". Det gynnar inte barnet om mamman visar sina antipatier mot pappan. Men däremot gynnar det barnet att ha tillgång till umgänge med sin pappa, och att det ska vara så bra som möjligt. Det är barnets rätt - inte förälderns.
Ts skriver att hon och pappan delade på sig innan barnet var ett år. Därefter har pappan varit närvarande till och från sporadiskt. Men nu har han skött umgänget varannan helg helt enligt alla ramar under en viss kort tid.
Då lät det inte som att pappan varit totalt frånvarande från sitt barns liv, även om det verkar ha varit lite si och så utan nån stabil struktur.
Men sen skriver ts att han hållit sig borta i 1,5 år. Då undrar jag om det menas att barnet inte ens sett sin pappa under 1.5 års tid.. eller hur ska man tolka det?
Jag tänker också att innan pappan började ha barnet varannan helg, så borde de väl ha träffats åtskilliga gånger. För ingen skickar väl iväg ett barn en hel helg med någon barnet inte känner väl, och känner sig trygg med..