Någon som har barn som aldrig träffar sin pappa, har ni kontakt med farmor och farfar?

Jag menar att man inte träffar pappan pga ointresse från pappans sida, inte för att han inte får träffa barnen för mamman. 

Min son 12 år träffar knte sin pappa. I början åkte jag o hälsade på farföräldrarna med honom, men när jag anklagades för allt som hänt (som faktiskt var pappans fel) så slutade jag följa med. Min son vat då 9 år.Lämnade honom på parkeringen och han fick ringa mig när han var inne. Farmodern ringde då upp mig efteråt och var arg för det var oansvarigt att låta honom gå själv. (Satt i bilen och såg honom gå in i porten, lugnt område med portkod, en trappa upp) efter detta hade de ingen kontakt på 2 år. Nu har de en mycket sporadisk kontakt. Tyvärr, för min sons skull, men orkade inte anklagelserna. Hade nog ändå...

Mina tvillingar (4 år) träffar inte sin pappa men vi har kontakt med farmor och farfar.

Min dotter träffar pappan - sällan men ändå någon gång då och då. Pappan har dock inget intresse av att träffa sonen. Farmor o farfar är döda, men farbröderna hälsar på ett par gånger om året.

Min dotter träffar sin pappa varannan helg numera men de första åren var han inte så intresserad. Men med farmor, farfar och fastern har kontakten alltid varit fantastisk. Dottern är hos dem minst tre veckor varje sommar och de tar henne gärna varje kortare lov eftersom de bor för långt bort för att ses när det är skola.

Det är alltid de som kommer på skolavslutningar eller uppvisningar av olika slag.

Jag ringde dem när jag var gravid och förklarade läget. Då var de inte så glada men så fort dottern kom ändrade de sig och har varit fantastiska.

Nej ingen kontakt, har försökt men om de har kontakt så sviker de sin son enligt dem! Hon har aldrig träffat sin pappa eller farmor o farfar, o hon är idag snart 4 år! Har du barn med någon som inte vill veta av sitt barn?

Har ingen kontakt med min 3-åriga sons pappa. Han är inte intresserad. Har ingen kontakt med hans släkt heller. Har försökt, men de är inte intresserade.

Det som grämer mig mest är att han har en storebror på sin pappas sida, som jag önskar hade kontakt med oss. Har kontaktat hans mamma flera gånger och bjudit hit honom, men hon vill inte göra sig osams med "pappan" till våra barn, så därför skiter det sig.

Men men, om nåt år är storebrodern så pass stor att han kan åka hit själv, samt avgöra själv vilken relation han vill ha med oss. Då ska jag kontakta honom. Sen får det väl bli ett nedrans liv, men det struntar jag faktiskt i.. :)