Sambon arg över arv som är min enskilda egendom

Hej tråden.
Såg "TV-tavlan" till salu hos ett auktionshus och blev att tänka på tråden.
Jag och sambon hänger ihop fortfarande. Vi bor kvar i samma hus, men det är både renoverat och ombyggt. Under pandemin blev äldsta barnet och några kollegor permitterade och då hen är i byggbranschen tog vi chansen att ge dem jobb.
Barnet med specialbehov har tyvärr fått svårare att klara sig självständigt samtidigt som assistans och stöd minskats ner, så jag har använt av arvet för att bekosta det samhället inte står för.
Yngsta barnet bor hemma fortfarande och går gymnasiet.
Jag läste i tråden nu, och ser vilket liv det var om arv och testamenten mm. Jag hade lite saker om bakfoten, men i det stora hela rätt då testamentet är skrivet så att den efterlevande får sitta kvar i orubbat bo. 
Det tog länge för oss att hitta tillbaka till varandra, där var parterapin ett otroligt stöd.
Sambon förlorade sin mamma under pandemin, så svärfar är ofta hos oss och vi letar efter en lämplig lägenhet åt honom, då han inte riktigt orkar sköta om deras gamla tvåvåningshus längre. Det finns fina radhus i ett plan några kvarter ifrån oss, bostadsrätter så vi kommer troligtvis få hjälpa till ekonomiskt då deras hus är i dåligt skick, och det är okej för mig. Mina farhågor om att jag skulle förslösa arvet om jag började lyfta ut det, har inte infriats.
Vi har gått ner till en bil då vi inte längre behöver (eller kan) skjutsa på spec barnet, och sambon har skaffat elspark som han åker till jobbet på. Ja, han ser störtlöjlig ut, men det är lätt att få rum i jobbets cykelrum och han slipper rusningstrafiken, bara susar förbi. Det var en sån sak han köpte för sins pengar. Lådcykeln för att cykla med spec barnet delade vi lika på, det är fortfarande principiellt viktigt för sambon.
Hoppas ni alla har det bra!