Hur har du det med vikten?

Kvinna och 36 år gammal. Är 168 cm och väger runt 54kg. Vägt 63kg som mest ett tag när jag käkade mediciner. Annars alltid varit smal. Väger 2kg för mycket just. Mer missnöjd över figuren än själva vikten. Har det eviga dilemmat av att antingen ha för stor bak och lagom stora bröst. Eller lagom.stor bak och för små bröst. Är aldrig nöjd och funderar därför på bröstförstoring.

Inget vidare, jag väger alldeles för lite. Vilket ju är motsatsen till det så ofta duskuterade problemet övervikt.

För att svara på dina frågor i övrigt:
Väger helst någon stans mellan 55 och 62. Det är lagom.

Jag har aldrig egentligen tänkt på min vikt. Det har jag aldig behövt. Jag tänker hellre på andras vikt. Dvs, jag ställer gärna upp med stöd och kunskap om nägin i min närhet vill ha hjälp med sin vikt.

Just nu rätt missnöjd, men kanske inte direkt med vikten i sig, utan mer implikationerna.

Nej, tänker inte annorlunda pga ålder. Det har andra orsaker.

Inte i vuxen ålder pga åldern, utan andra orsaker.

Och för att besvara dina funderingar om dig själv:
Sluta panika. Det är aldrig konstruktivt.
Du är inte överviktigt.
Ta itu med fixeringen. Det kommer aldrig spela någon roll vad du väger om du inte tar tag i det. 
Ägna dig åt vardagsmotion, något styrkepass i veckan och ät normalt. 
LÄR DIG ÄLSKA DIG. Om man älskar sig själv spelar vikten ingen roll för dejtingen, om det är den du är ute efter.

Åh, lägg av ts, jag blir så trött.
Du ÄR normalviktig, om du får panik för det så ligger felet inte i din vikt, utan i din hjärna.
Då behöver du hjälp med att tänka sundare runt din kropp och vikt. 
Jag är 1.63 och väger 125, där kan vi snacka om övervikt, en fetma som är ett reellt hot mot min hälsa och som handikappar  och begränsar.
Det är du inte ens i närheten av och var glad för det. 

Jag är 159 cm lång och väger 54 kg. Idealvikten skulle jag nog säga ligger på 58 kg.
Det där har ändrats under åren. När jag var 20 år mådde jag som bäst runt 52 kg, men kroppen förändras med åren. Nu är 52 kg alldeles för lite - faktiskt rent ohälsosamt lite. Vid 51 år och efter många graviditeter, så är det mesta på kroppen lite större, och när jag går ned i vikt så försvinner det främst hull från ansiktet och armarna.

Min syn på vikt har nog inte förändrats med åldern. Jag har aldrig varit särskilt intresserad av den, och i långa perioder har jag inte ens ägt en våg. Under en period av lättja och bekvämlighet, så var jag uppe på 65 kg. Då bestämde jag mig för att gå ned några kilo, för jag hade helt enkelt inte råd att köpa mig en ny garderob. Jag började röra mig lite mer och fika lite mindre, så jag tappade tillräckligt mycket för att rymmas i kläderna. Då var jag nöjd.

Hur mycket väger du, hur lång är du och vad är din idealvikt? 58 kg, 1,67 m och min idealvikt är nog 55 kg.

Hur gammal var du när du började tänka på vikten? Jag har aldrig direkt tänkt på min vikt.

Har du någonsin varit nöjd med din vikt? För det mesta har jag varit nöjd med vikten men har önskat en omfördelning... Mindre byst, mer rumpa och höfter.

Har din syn på vikt ändrats med åldern? Nej.

Har din vikt ändrats med åldern? Nej.

Väger 70 kg, är 175 cm lång och min idealvikt med nuvarande muskelmassa är 68 kg.
Jag har tänkt på vikten sedan jag var liten, eftersom jag alltid varit lång och större än andra flickor i min ålder utan att för den delen vara kraftig.
Växte om min bästis mamma i fyran :/, och har alltid föredragit att leka med andra, lika långa barn för att inte känna mig som en gigant. Nu känner jag mig bara lång och ståtlig :)

Jag var nöjd med min vikt senast när jag var 27 år gammal, vad jag minns. Och om ca två månader så är jag det igen :)

Min vikt har absolut ändrats, för ett år sedan vägde jag 83 kg, och det var att ha krupit över 80- kilosstrecket som var min spark i ändan.

Sedan jag var i 16- årsåldern har jag i normaltillstånd (ej gravid) vägt 68-73 kilo, utom när jag blev 30. Då kröp det sakta uppåt.

Men jag scannar mig varje vecka och ser till helheten, vikten är inte så viktig, men däremot fettprocenten. Jag vill vara hälsosam, frisk och leva länge :)
20-25% är mitt ideal, ligger på 28% just nu.

163 cm, 60 kg, 37 år. Har vägt 60 kg plus/minus 2 kg hela mitt vuxna liv. Har varit nöjd hela tiden. Ibland är jag däremot inte så nöjd med hur vältränad jag är. Nu är jag tex väldigt otränad.

Kvinna 30 år.
163 cm, 43 kg.

Jag började tänka på min vikt när jag var 10 ungefär, kände redan då att jag var missnöjd med den trots att jag var helt normalviktig.

Som mest har jag vägt över 70 kg, som minst ( i vuxen ålder) 38 kg. Jag har ätstörningar sedan flera år och därför väldigt fixerad vid min vikt. Även om jag var missnöjd med min vikt innan jag fick problem, så är det inget mot hur det eskalerat sedan jag blev sjuk, vilket jag blev i vuxen ålder.

Jag tycker inte att min kropp är smal och avskyr att jag väger över 40 kg. Jag vet att det är min sjukdom, men tänker ofta att det är fel på mig, att det är mina tankar som är rätt och våg och kroppsmått som har fel.

Jag tror alla funderar över sin vikt då och då. Själv har jag ingen stenkoll utan går mer på känslan. Alla har vi olika mål och hur vi vill se ut. Själv vill jag vara stor, tjock och rund, även min sambo gillar det. Men det är det väldigt många som har åsikter om. Tror inte det är många som tjatar på samma sätt till en som är extremt smal.

Varför denna skillnad?