• Paxton

    Ohjälpsamma svenska läkare

    Jag har varit på AVA Peter och gjort en fertilitetsbehandling. Allt har gått bra men jag slås verkligen av vilken usel vård man får här hemma. Idag skulle jag göra ett ultraljud, något jag bokade för två veckor sedan. Läkaren ville inte göra ultraljudet för det första, men gav motvilligt med sig. Sedan ville hon inte ge mig bilderna trots att hon skrev ut tre st. Under ultraljudet såg både hon och jag, klart och tydligt en liten böna med ett pyttelitet hjärta som tickade. Jag blev jätteglad, detta är min första graviditet efter många års hårt kämpande och många tårar. Läkaren vispade runt med staven i snippan på mig och låtsades leta efter nåt annat, men där fanns ju inget på nåt annat ställe, bara en livmoder med en tickande liten böna i mitten. Till slut, när jag påpekade, att jag ju faktiskt ser babyn själv, jag som inte ens är läkare, då gav hon med sig och tyckte sig se en liten gulesäck.
    -Men ser du inte hjärtat, sa jag. Men hon vred lite surt på sig och sa att det kunde man inte veta. När jag stod på mig erkände hon att hon allt såg något som tickade men hävdade att det var så mycket aktivitet i övrigt i min livmoder så det var svårt att se. Jag lovar. Det var heeeelt stilla i livmodern förutom den lilla tickade bönan. 
    Efter ultraljudet avvisade hon mig från kliniken. Verkligen! Hon sa att jag gjorde bäst i att söka mig till någon annan klinik eftersom de inte sysslade med fertilitetsutredningar. Jag förklarade för henne att jag inte behövde någon fertilitetsutredning, utan helt vanlig mödravård. Då upprepade hon sig igen. Jag förklarade för henne att jag ju hade tid hos barnmorskan om två veckor, var jag inte välkommen? Hon upprepade sig som en robot igen. 
    Då reste jag mig och sa att jag behövde bilderna från ultraljudet eftersom jag behövde maila dem till Ryssland. Då sa hon att hon inte ville ge mig dem. -Men jag behöver dem, sa jag. BIlderna var själva syftet till att jag kom vilket jag förklarade när jag ringde. Då rev hon surt av en av bilderna. Och jag sa hejdå och gick. 

    Detta är bara ett enda besök hos en läkare av många, många. Som sagt, jag har kämpat med min infertilitet i många år. Denna läkarens bemötande är inte på något sätt unikt. överallt har jag mötts av oförstånd, brist på engagemang, ren och skär okunskap eller som idag, fientlighet. Jag skulle så gärna vilja veta vad problemet är. 

    Jag ska ta ett exempel till på skillnaden mellan svensk och rysk sjukvård: 

    Innan jag åkte tillbaka till Sverige fick en en stor påse full med medicin med mig. Detta var plan B förklarade de. Om jag fick blödningar skulle jag ta dessa mediciner enligt ett särskilt schema. Blödningarna kom för en vecka sen. Rejält! Jag mailade kliniken och fick direkt svar och order om Plan B. 
    Mindre än 24 timmar senare var jag blödningfri och idag fick jag som sagt se en glatt pickande böna i magen. 
    Jag känner INGEN som fått medicin i Sverige för att förhindra missfall. 
    Är den svenska sjukvården så bristfällig? Hur ser rutinerna ut vid mödravård om man blivit gravid på en klinik utomlands? Varför verkar man inte vilja befatta sig med det? Ok, visst jag hajar, jag är rätt gammal, 42 bast och lika fertil som ett vedträ, men jag är väl människa och bevisligen gick det att få mig gravid på ett enda försök i Ryssland efter alla år av svensk ovilja. Nu är jag skitglad och stolt men tydligen kan jag inte räkna med att få någon mödravård. 
    Är det någon mer med denna erfarenheten? Och kanske någon som jobbar inom gyn eller mödravård som kan berätta för mig varför det är såhär?

  • Svar på tråden Ohjälpsamma svenska läkare
  • Fia 28

    Dedär lät hemskt. Jag har fått superbra vård både vid missfall och graviditet, men då bor jag inte i Sverige heller utan i Finland.

  • Paxton
    Fia 28 skrev 2016-08-10 14:43:17 följande:

    Dedär lät hemskt. Jag har fått superbra vård både vid missfall och graviditet, men då bor jag inte i Sverige heller utan i Finland.


    Ja, där ser du
  • Prästkragen

    Grattis till graviditeten! Att gynekologen "vispade runt" och undersökte även annat är ju ett tecken på att hen faktiskt gjorde sitt jobb vilket innebär att kolla så att det förutom en graviditet i livmodern inte finns en graviditet någon annanstans också, ex i äggledarna (ektopisk graviditet).

    Vad heter medicinerna som du fick i påsen? Sannolikt olika behandlingstraditioner vilket är ett tecken på att behandlingen oftast gör varken från eller till för fostret (men gör det lättare för dig som slipper blöda), annars hade man haft samma tradition i Sverige.

    Varför var du på en gynmottagning om du behöver mödravård, då ska du ju vända dig till MVC?

  • pumpkinspice

    Vi gjorde vår fertilitetsbehandling på en privat klinik och var överlag väldigt nöjda med bemötandet. Läkaren på MVC kändes väldigt blasé men var inte otrevligt och ingav väldigt mycket förtroende (man liksom kände att han hade sett allt tusen gånger och var väldigt säker på sin sak). Bemötandet du fick låter helt bedrövligt! 

    Är själv barnmorska och jobbar på BB, har tidigare jobbat på gyn. Vi har många patienter som gjort fertilitetsbehandling utomlands och de behandlas som alla andra, det finns en vårdrutin för de som gjort äggdonation och det följs oavsett om det är gjort i Sverige eller någon annanstans. Hormonstimulering eller IVF är ju som en vanlig graviditet när det väl tagit sig (ifall inte det är tvillingar) så dem gör man ingen skillnad på mot vanliga gravida. Självklart ska du ha vård! Är det en äggdonation så ska du dessutom ha utökade kontroller. 

    Men måste bara påpekat att det finns ingen mirakelkur som kan stoppa ett missfall, varken i Sverige eller Ryssland. Man kan förebygga missfall om man vet att man t.ex. har en blödningsrubbning som gör att man får blodproppar i moderkakan, då hjälper blodförtunnande. Har man en livmodertapp som av någon anledning öppnar sig för tidigt kan man lägga in några stygn som stärker upp den, ibland beror det på en infektion och då får man antibiotika. Men som sagt, inget som generellt stoppar missfall och inget man kan göra för att hindra ett missfall som redan startat. Däremot är det vanligt med blödningar i tidig graviditet, jag hade det själv flera gånger och är nu i vecka 36 med en bebis som för tillfället ligger och hickar :) . Kan tänka mig att det du fick var blödningsstoppade läkemedel, det hindrar inte missfall utan gör bara att blödningsmängden minskar. Finns sådana tabletter receptfritt i Sverige med och tas t.ex. mot rikliga menstruationer.

  • Paxton
    Prästkragen skrev 2016-08-10 15:23:29 följande:

    Grattis till graviditeten! Att gynekologen "vispade runt" och undersökte även annat är ju ett tecken på att hen faktiskt gjorde sitt jobb vilket innebär att kolla så att det förutom en graviditet i livmodern inte finns en graviditet någon annanstans också, ex i äggledarna (ektopisk graviditet).

    Vad heter medicinerna som du fick i påsen? Sannolikt olika behandlingstraditioner vilket är ett tecken på att behandlingen oftast gör varken från eller till för fostret (men gör det lättare för dig som slipper blöda), annars hade man haft samma tradition i Sverige.

    Varför var du på en gynmottagning om du behöver mödravård, då ska du ju vända dig till MVC?


    Klart att hon säkert kollade efter andra saker, men det är inte det jag menar. Hon undvek medvetet att faktiskt titta på fostret. Det var det som var så himla konstigt. 
    Man har helt klart olika behandlingstraditioner. Att man skulle ha haft en likadan i Sverige är inte alls säkert, vi missar en hel del här hemma som man ligger i framkant med i andra länder. Och givetvis var jag på en mödravårdcentral, det är därför jag tycker att det är så konstigt att jag blir avvisad. 
  • Paxton
    pumpkinspice skrev 2016-08-10 16:49:40 följande:

    Vi gjorde vår fertilitetsbehandling på en privat klinik och var överlag väldigt nöjda med bemötandet. Läkaren på MVC kändes väldigt blasé men var inte otrevligt och ingav väldigt mycket förtroende (man liksom kände att han hade sett allt tusen gånger och var väldigt säker på sin sak). Bemötandet du fick låter helt bedrövligt! 

    Är själv barnmorska och jobbar på BB, har tidigare jobbat på gyn. Vi har många patienter som gjort fertilitetsbehandling utomlands och de behandlas som alla andra, det finns en vårdrutin för de som gjort äggdonation och det följs oavsett om det är gjort i Sverige eller någon annanstans. Hormonstimulering eller IVF är ju som en vanlig graviditet när det väl tagit sig (ifall inte det är tvillingar) så dem gör man ingen skillnad på mot vanliga gravida. Självklart ska du ha vård! Är det en äggdonation så ska du dessutom ha utökade kontroller. 

    Men måste bara påpekat att det finns ingen mirakelkur som kan stoppa ett missfall, varken i Sverige eller Ryssland. Man kan förebygga missfall om man vet att man t.ex. har en blödningsrubbning som gör att man får blodproppar i moderkakan, då hjälper blodförtunnande. Har man en livmodertapp som av någon anledning öppnar sig för tidigt kan man lägga in några stygn som stärker upp den, ibland beror det på en infektion och då får man antibiotika. Men som sagt, inget som generellt stoppar missfall och inget man kan göra för att hindra ett missfall som redan startat. Däremot är det vanligt med blödningar i tidig graviditet, jag hade det själv flera gånger och är nu i vecka 36 med en bebis som för tillfället ligger och hickar :) . Kan tänka mig att det du fick var blödningsstoppade läkemedel, det hindrar inte missfall utan gör bara att blödningsmängden minskar. Finns sådana tabletter receptfritt i Sverige med och tas t.ex. mot rikliga menstruationer.


    Nej, det finns absolut ingen mirakelkur mot missfall. Men jag fick progesteronsprutor, östrogentabletter och blodstoppande medicin och det gjorde susen. Jag känner ingen som fått något liknade, och där ligger lite av problematiken jag pratar om; det saknas engagemang här hemma. Hur ofta blir man inte hemskickad med "en alvedon", typ? 
    Kliniken i Ryssland kan inte göra ett skvatt för att förhindra ett missfall, men de kan försöka att motverka blodförlust och de kan ge mig kraftfullare hormonbehandling för att få babyn att stanna kvar hos mig. Och då har man gjort en kraftansträngning. Likväl kan det gå i skogen givetvis, men när min syster tex har fått alla sina missfall, då har man inte gjort något alls. Alltså inget. Inte för att motverka blödningar, inte ens smärtstillande. Det är det som är så ledsamt, att man inte ens försöker, eller knappt lyssnar på patienten. 

    Kul att du är barnmorska, för jag undrar verkligen vad jag gjort för fel. Om jag är gravid så borde jag väl kunna få mödravård här hemma. Vad tror du är anledningen att hon avvisade mig från kliniken?
  • pumpkinspice
    Paxton skrev 2016-08-10 19:18:25 följande:
    Nej, det finns absolut ingen mirakelkur mot missfall. Men jag fick progesteronsprutor, östrogentabletter och blodstoppande medicin och det gjorde susen. Jag känner ingen som fått något liknade, och där ligger lite av problematiken jag pratar om; det saknas engagemang här hemma. Hur ofta blir man inte hemskickad med "en alvedon", typ? 
    Kliniken i Ryssland kan inte göra ett skvatt för att förhindra ett missfall, men de kan försöka att motverka blodförlust och de kan ge mig kraftfullare hormonbehandling för att få babyn att stanna kvar hos mig. Och då har man gjort en kraftansträngning. Likväl kan det gå i skogen givetvis, men när min syster tex har fått alla sina missfall, då har man inte gjort något alls. Alltså inget. Inte för att motverka blödningar, inte ens smärtstillande. Det är det som är så ledsamt, att man inte ens försöker, eller knappt lyssnar på patienten. 

    Kul att du är barnmorska, för jag undrar verkligen vad jag gjort för fel. Om jag är gravid så borde jag väl kunna få mödravård här hemma. Vad tror du är anledningen att hon avvisade mig från kliniken?
    Östrogen och progesteron kan inte stoppa ett missfall som påbörjats. Att ta det räddar inte embryot/fostret. Börjar man däremot med dem innan implantationen, som vid IVF, så hjälper de slemhinnan att bli så optimal som möjligt de första veckorna och kan på sätt förebygga missfall som beror på för tunn slemhinna. De flesta missfall beror dock inte på slemhinnan utan på kromosomfel så då hjälper det inte ens förebyggande. 

    Det var garanterat så att de mediciner du tog inte alls fick fostret att stanna, utan det var inget missfall på gång, bara en vanlig blödning i tidig graviditet och din graviditet hade fortsatt oavsett om du tagit de medicinerna eller ej. Däremot kan det blödningsstoppande säkert ha minskat mängden.

    Så att man "inte ens försöker" i Sverige beror på att det inte tjänar något till, inte för att man inte bryr sig. 

    Man ger inte blödningsstoppande på rutin vid missfall eftersom kroppen för det mesta sköter det bättre själv. Är det en onormal blödning beror det i regel på att det finns graviditetsrester kvar i livmodern och då behöver man antingen behandla med tabletter som hjälper livmodern att tömma sig, eller med en s.k. skrapning. Att bara ge blödningsstoppande hjälper alltså inte orsaken. Så blödningsstoppande ges bara för att förhindra för stor blodförlust vid ett onormalt förlopp, medan orsaken (rester) behandlas på annat sätt. Däremot kan blödningsstoppande ges om orsaken till blödningen är något annat, t.ex. ett hematom eller en föreliggande moderkaka.

    Du har inte gjort något fel alls! Jag har ingen aning om varför hon inte tyckte du hörde till deras klinik, hela hennes bemötande låter förfärligt. Gå du på tiden till din barnmorska, den har ju läkaren inget som helst att säga till om. Och om du vill och orkar så kontakta mottagningschefen och tala om hur dåligt bemött du blev av läkaren! Du kan ju också ta hjälp av patientnämnden om du vill. 
  • Paxton

    Tack för ditt svar, jag ska kontakta mottagningschefen imorgon.

  • Efraim Barkbit
    pumpkinspice skrev 2016-08-10 21:03:09 följande:

    Östrogen och progesteron kan inte stoppa ett missfall som påbörjats. Att ta det räddar inte embryot/fostret. Börjar man däremot med dem innan implantationen, som vid IVF, så hjälper de slemhinnan att bli så optimal som möjligt de första veckorna och kan på sätt förebygga missfall som beror på för tunn slemhinna. De flesta missfall beror dock inte på slemhinnan utan på kromosomfel så då hjälper det inte ens förebyggande. 

    Det var garanterat så att de mediciner du tog inte alls fick fostret att stanna, utan det var inget missfall på gång, bara en vanlig blödning i tidig graviditet och din graviditet hade fortsatt oavsett om du tagit de medicinerna eller ej. Däremot kan det blödningsstoppande säkert ha minskat mängden.

    Så att man "inte ens försöker" i Sverige beror på att det inte tjänar något till, inte för att man inte bryr sig. 

    Man ger inte blödningsstoppande på rutin vid missfall eftersom kroppen för det mesta sköter det bättre själv. Är det en onormal blödning beror det i regel på att det finns graviditetsrester kvar i livmodern och då behöver man antingen behandla med tabletter som hjälper livmodern att tömma sig, eller med en s.k. skrapning. Att bara ge blödningsstoppande hjälper alltså inte orsaken. Så blödningsstoppande ges bara för att förhindra för stor blodförlust vid ett onormalt förlopp, medan orsaken (rester) behandlas på annat sätt. Däremot kan blödningsstoppande ges om orsaken till blödningen är något annat, t.ex. ett hematom eller en föreliggande moderkaka.

    Du har inte gjort något fel alls! Jag har ingen aning om varför hon inte tyckte du hörde till deras klinik, hela hennes bemötande låter förfärligt. Gå du på tiden till din barnmorska, den har ju läkaren inget som helst att säga till om. Och om du vill och orkar så kontakta mottagningschefen och tala om hur dåligt bemött du blev av läkaren! Du kan ju också ta hjälp av patientnämnden om du vill. 


    Så skönt att läsa ett klokt svar från en svensk barnmorska!

    Som blivande pappa upplevde jag all personal som hjälpte oss på KK samt BB som mellanting mellan änglar och högkompetenta medkännande sköterskor och läkare. Men även sedan vi kom hem när vi direkt fick hjälp med ett hembesök från BVC. Den sköterskan träffar jag fortfarande i kvarteret och hon har varit en viktig del i vår dotters uppväxt.

    Jag blir rörd och stolt varje gång jag tänker på den hjälp vi fick som föräldrar av vården de första fem åren inkl graviditeten.

    Tack!!!
  • BeautifulMoments

    Jag var också inne på KK för blödningar i tidig graviditet. De "vispade" också runt och kolla äggstockar och annat. Det var inte mycket de kollade bebisen. De räckte för dem att de sett att de var där sen va de klart. Tror inte där är så mycket att se så tidigt i graviteten. Men tråkigt hon var så otrevlig.


    My life, My choice!
  • Emroos

    Nu befinner jag mig inte i en liknande situation. Mer än att jag är gravid och haft massor av komplikationer. Och har till mestadels blivit bemött på ett jätte dåligt sätt av de flesta inom vården. Men självklart finns det undantag där jag blivit bra bemött, men de är få! Riktigt sorgligt. Bra Bemötande är jätte viktigt. Märks att många har valt fel yrke...

  • Valkyria75

    Vad tråkigt att höra!

    Jag har fött två barn här i Sverige. Innan andra kom så sökte vi hjälp för utredning, men sen kom det av sig själv iaf. Var 36 och 39 när barnen föddes, så inte heller purung...

    Men har bara blivit professionellt mött av underbar personal överallt! Tråkigt att du blivit så dåligt bemött, ts! Lycka till med graviditeten :)

  • mammalovis

    Nu framgår det ju inte vilken vecka du är i, men med en spontan graviditet görs inget ultraljud förrän vecka 13 och i en del landsting inte förrän rutinultraljudet i vecka 18-20. Det är inget konstigt.

    Jag vet att det görs tidigare vid konstgjord behandling och att man då gör ett ultraljud tidigt, men att du skulle göra en undersökning bara för att kunna skicka bilder till Ryssland låter ju helt absurt. Det är ju bra att de kollar så inget extra ägg har fäst någonstans. Sedan är väl aldrig ett vaginalt ultraljud så trevligt. Jag har gjort i senare del för att se om tappen var påverkad. Då fick jag heller inte veta några exakta mått, mer än hur det såg ut i stort då det var svårt att mäta. Kanske störde du dessutom hennes koncentration av ditt tjatande. Sedan kanske det var för tidigt för att kunna säga något att det verkligen blir ett livsdugligt foster om du inte ens passerat vecka 12, då det aldrig finns några garantier. Man undviker ju överhuvudtaget att göra tidiga ultraljud även vid blödningar. 

    Fast varför skylla på dålig mödravård när du inte varit hos bm än, det var väl dålig gynvård i så fall. Varför gjordes ingen uppföljning i Ryssland eller var du bara där och gjorde insättningen? De ska väl hänvisa vidare så ultraljud görs tänker jag. 

    Vad var det för sorts ställe du var på egentligen? Bm hänvisar väl först till sina läkare efter graviditeten är bekräftad och svårare komplikationer uppstår. Är man ensam gravid får man väl inte ens hjälp i Sverige utan måste vända sig utomlands? Så då är det väl inte konstigt om det inte finns några rutiner för detta. Sedan kan ju tyvärr alla ha en dålig dag.

Svar på tråden Ohjälpsamma svenska läkare