stormfågel skrev 2016-08-19 09:20:41 följande:
Absolut att man måste se till barnets kapacitet, behov och önskemål, men jag skulle aldrig tänka tanken att mina barn inte skulle klara att gå hem själv när de är nio år!
När jag var 14 reste jag ensam fram och tillbaka till Finland ibland för att hälsa på vänner, tog huvudansvaret för en hund och handlade alla mina kläder själv (t.ex.).
Ansvar och självständighet är ju inte något som bara dyker på barn när de blir tonåringar helt plötsligt utan man måste ju öva och ge förtroende i lagom doser.
Vår nioåring får för tillfället gå och handla mat själv om vi behöver ngt litet (typ ägg och en mjölk) - vilket han älskar, baka på egen hand, komma hem själv (och ansvara för nyckel) och resa några pendeltågsstationer om någon möter på andra sidan (jag vet att många i hans åker åker långa vägar med kollektivtrafik själva till skolan, men där är är vi inte ännu).
Jag förstår mycket väl att barn har olika förmågor och mognadskrav, och just därför blir det ju helt fel att sätta några åldersgränser för hur man tycker att alla måste göra med sina barn.
Nu var det inte jag som undrade något om mina barn, utan någon annan.
Var och en får väl göra som de vill, jag bara berättar hur det funkar hemma hos oss.
Min 12- åring intresserar sig inte för något annat än sin dator och skulle få tvingas till affären, vilket - med tanke på hans diagnos- hade urartat kapitalt.
Han är helt enkelt inte betrodd. Han klarar inte av de enklaste instruktioner om det finns ett tillstymmelse av distraktioner runt om, utan man måste vara på honom konstant.
Jag tror säkert att min äldre son klarat av det galant i hans ålder om han behövt, men nu fanns det någon hemma tills han var 14 så det blev aldrig aktuellt.
Min yngsta som är 6 år kanske utvecklas på ett helt annat sätt. Dessutom går mina föräldrar i pension om två år och det förändrar mycket, då de även ska flytta till samma stad som oss.
Så man får känna efter helt enkelt.
Synd att det inte är likadant med att ta körkort. Testa du, klarar du det så är du redo, varsågod.
