Är det värt att testa parterapi?

Har själv gått mycket i (par)terapi och för mig har det betytt oerhört mycket. Med tanke på den tidigare misshandeln så är det nog kört, det borde redan vara slut för länge sen kan jag tycka.

MEN eftersom ni har barn kan jag endå rekomenders det. Förhoppninsvis kan det ge er båda en bättre förståelse för varandra och varför relstionen blivit som den blivit. Det kan kanske göra att ni får en bättre relation efter uppbrottet än vad ni annars skulle haft och därmed kan vara bättre föräldrar till era barn, och det är endä det viktigaste.

Måste varna för att det kan vara svårt att hitta bra terapeut. Jag har gått privat till en som hade bra referenser och hon förstod både mig och mitt ex. Detta kosta 1300kr/h. Även testat komunens, men de var helt hela högen.

Det borde tagit slut för längesen.. Det är något jag ångrar väldigt mycket idag.. Precis som du skriver så känner jag att ända anledningen att gå i parterapi vore för att kunna samarbeta ang. Barnen i framtiden.

Varit med om liknande, dock bara psykisk misshandel, i ett förhållande. Bönade och bad om att vi skulle träffa en parterapeut men det skulle vi absolut inte. Han hade minsann varit hos en terapeut med ett ex och den terapeuten hade bara bekräftat att han aldrig gjorde nåt fel (!). När jag sen lämnade honom ville han plötsligt att vi skulle genomgå terapi tillsammans. Vid den tidpunkten hade han väldigt effektivt dödat alla varma känslor jag nånsin haft för honom och jag ville aldrig träffa honom igen, ännu mindre att prata med en parterapeut. Läste på egen hand massor av böcker om psykisk misshandel och gick sedan till en psykolog själv för att bearbeta allt. Jag öppnade upp mig totalt för mina närmaste om allt som hade högst för att de skulle förstå mig. Det var jätteläskigt men jag fick ett fantastiskt stöd från dem.

Är det så att du fortfarande älskar din partner och tror att du kan bearbeta och förlåta hen för allt som hen har gjort mot dig så kanske ni ska pröva terapi. Ska dock varna att väldigt få misshandlare ändrar sig även efter terapi. Stanna inte "för barnens skull". Barn ska inte växa upp i ett hem där ena föräldern blir misshandlad, de mår riktigt dåligt av det och kan ta psykisk skada själva.

Spontant skulle jag säga att du bör lämna honom. Du kommer bli starkare och lyckligare och kunna fokusera på att ta hand om dina barn och dig själv. Läs på om misshandel i förhållanden så kommer du få mycket insikt och kunna undvika sådana förhållanden i framtiden. Gå gärna i terapi själv för att bearbeta och förstå. Du förtjänar att vara lycklig med dina barn, kan du verkligen vara det om du stannar med din partner?

precis som din partner gjorde så är nog alla varma känslor borta och jag känner egentligen bara irritation och känner att min partner enbart tar energi och jag gör vad jag kan för att slippa umgås.

Nästan enda anledningen att stanna och ge det ett sista försök är för barnen men det är nog inte rätt heller tyvärr..

Nej. Förekommer misshandel och annat bråk borde ni separera för barnens skull.  Barn ska aldrig någonsin ha sånt i sin vardag. Aldrig! Ni passar uppenbarligen inte ihop och terapi kan inte magiskt fixa det. 

Det är lite så jag också känner.. Och nu när jag äntligen kommit till insikt i hur sjukt allt är så känner jag också som att det bästa vore att bara dela på oss.

jag tycker det kan vara värt att prova. Inte för att lappa i hop nödvändigtvis utan för att en neutral part som hjälper en prata om det som gör att man oftast ryker ihop. Man kan få redskap till att separera på ett vettigt sätt om det är det som blir utgången.

men känner du att din partner kommit på detta lite för sent, så är det givetvis ditt val att avsluta ändå