• SEVAS

    Smärta, oro och ilska

    Hej på er, 
    För ungefär ett år sedan fick jag MF efter ett ivf försök. Jag mådde otroligt dåligt efteråt och sa att jag aldrig mer tänker utsätta mig för det. Inte enbart pga av MF utan även måendet under behandlingen och bara faktumet att behöva vänja sig vid att injecera sigsjälv. Nu är jag inne på behandling nr 2 och jag mår mycket sämre nu både fysiskt och psykiskt. Inatt har jag knappt sovit något pga smärtorna trots smärtstillande. Har knappt kunnat gå normalt idag och har sådan värk. Istället för att bli arg så gråter jag bara. Som att jag ine ens orkar bli arg längre det bara kommer tårar. jag är så rädd för hur det skall gå denhär gången. Om det inte går hur skall jag då må om jag mår s¨här nu? Jag försöker att bita ihop och tänka positivt för att inte bygga på oron, men det är så himla svårt!! Hur gör ni/har ni gjort tjejer? Det känns ganska ensamt när man inte har någon närstående som riktigt kan förstå eller hur?! 

  • Svar på tråden Smärta, oro och ilska
  • SEVAS
    Tack Cyanea för dina kloka ord och för att du delar med dig av hur du känt också. det känns "bättre" att veta att man inte är ensam och att det är okej att känna såhär. Jag gick i samtal hos en terapeupt som är specialiserad just inom ivf och det var bra för mig den första tiden efter MF. Men i längden blev det ett malande som jag själv inte orkade lyssna på tillslut. Du har helt rätt i att försöka ta det ett steg i taget och inte blicka framåt för mycket. Jag har lyckats ganska bra med att vara "neutral" denhär  gången och tagit sprutorna som en vanlig kvälls rutin liksom,  men det är som att allt har kommit ikapp mig nu de senaste dagarna när det gjort som värst ont. Kanske är värst just idag nu innan ägglossningen. Ska iallafall ta en stund i taget resten av dagen och se sen hur det går 
    Ta hand om dig och tack igen! :)
  • SEVAS
    Hej Pimpin­ellan, hur menar du att din man tagit sprutorna? Jag kan inte riktigt beskriva smärtan, det är som att äggblåsorna trycker mot urinbblåsan och magen och triggar illamående och smärta. Jag är övertygad om att smärtan främst är fysisk just i dethär läget, eftersom att det känns att något är på insidan och vill komma ut.Magen är svullen som en ballong och jag har svårt att röra mig.  Men det psykiska delen är förstås där också men den yttrar sig mer i oro för alla "what if" scenarier, om du förstår vad jag menar? Men jag ska försöka ta en stund i taget och släppa oron, för den hjälper inte. 
    Härligt att det har gått vägen för er denhär gången. Grattis och lycka till!!
  • SEVAS

    Hej igen :) 
    Ja det är nog så att jag har bitit ihop och inte känt efter så mycket och så när den fysiska smärtan kommer så kommer känslorna som ett brev på posten. Det värsta med det är ju att de bara kommer över en och jag har svårt att sortera bland den liksom. Rädsla, oro, förhoppning, rädsla, oro, förhoppning och så håller det på.....
    Jag har just tagit ägglossningssprutan och är tacksam för att slippa den biten nu. På måndag ska vi iväg tidigt för utplock.

  • SEVAS

    Jo det känns lite bättre iaf, lite mindre ont oxh mindre illamående men fortfarandr trött. Har varit hemma och vilat upp mig hela dagen inför imorgon! Tack alla tummar och tår behövs nu!

Svar på tråden Smärta, oro och ilska