Tredje trimestern börjar nu!! Ska vi följas åt sista biten?

Ja, snart är bebis färdigbakad, det känns längre bort än vad det är. Men man blir lite otålig mot slutet! Hoppas att det händer något för dig snart också! :)Tack för pepp! Jobbar hemifrån nu november ut, och har inte direkt möjligheten att vara social. Vill inte klaga för mycket för sambon, vill liksom vara på gott humör när han kommer hem, men det är så skönt att kunna prata av sig med någon som förstår.

Okej, det var ju skönt att höra, då kan man äta obegränsade mängder pepparkakor och lussebullar (kanske får man det istället för födelsemackan) ;)

Glädjeämnen just nu är mest att äta nått gott, haha så himla simpelt. Var sjukt sugen på chokladbollar, men trött, så slutade med att jag gjorde chokladbollssmet, hällde på pärlsocker och åt direkt med sked ur bunken. Inget glory moment precis.

....

Tisdag morgon åkte vi in för igångsättning. Var öppen en eller två cm och de beslutade att det blev värkstimulerande dropp. Sattes vid strax efter 10 tror jag (minnet blir lite sudddigt för dan). Kändes typ ingenting först små små sammandragningar och jag var uppe och kissa och åt en macka och satt i stolen brevid sängen. Fick in lunchen vid 12 och då var det fortfarande väldigt hanterbart men börja göra värkont. Fick in ståbord att hänga på och sen var det tid för koll enbart öppen 3 cm. Så besviken. Det gjorde ont nu så jag led och mannen övertala mig att vi skulle be om lustgas. Den blev min bästa vän! Vid halv tregjorde de skiftbyte och nånstans innan där fick jag in en Pilates bo?l som jag satt på så när nya bm kom in var jag helt borta under en värk. Hon ville undersöka och kändes som världens prestation att komma upp i sängen igen. Jag öppen 6.7 cm. De lämnade rummet och jag skulle ner igen men fick så jävla ont neråt med värkarna nu. Ringde på klockan för att höja lustgasen. Fick in en usk som gjorde det och fråga om det kändes som jag skulle bajsa och jag bara jaaaa. Sen var det plötsligt 2 bm i rummet och den ena skulle känna igen. Fick en värk och bara skrek rakt ut. Helt öppen. Fattade att det var dags och fick panik. Jag bara grät och skrek det går inte det går inte. Och precis när det var som värst fattade jag att huvudet redan var ute och kroppen gled ut! 15.45 är hon född med krystvärkar från 15.40 enligt journalen.Så det gick snabbt! Och vad förbannat mäktig upplevelse det är att.föda!!

Frkvilljunu- Tack för din förlossningsberättelse, så coolt att höra om era upplevelser och lite smått inse att det snart är dags för en själv.

Björckan- har du blivit av med din mjölkstockning? Usch, jag har glömt hur frukansvärt det är... Minns att jag hade en bröstpump förra graviditeten och det räddade mig många ggr. Nu har jag inte köpt ngn (än i alla fall).

Kroa- hallonbladste låter kanonbra, men undrar hur jag ska tänka? Jag har relativt kraftiga sammandragningar redan (håller i sig var 10:e minut och gör lite småont kanske 3/10 på en skala om man jämför mitt minne med hur riktiga värkar känns) och så har det pågått i flera dagar. Jag ska snittas nästa onsdag om inget drastiskt händer innan dess. Jag vill verkligen inte få starkare sammandragningar och en snabbare latensfas (i söndags hade jag 1 cm av tappen kvar och öppen 1 cm) så snittet blir hastigt och akut.. Samtidigt lockar det ju att slippa avslag. Vad tror du, ska jag börja dricka hallonbladste nu ändå?

Rosen1990- hur går det för dig med foglossningen?

Irrbloss- Jag hoppas du fått din bebis nu!!!

Mariro- Hoppas ditt blodtryck gått ner eller stabiliserats!

40+6 och fortfarande ingen bebis. Han verkar trivas bra där inne. Jag har dock börjat projekt vräkning och är ute och går promenader, springer i trappor och städar. Idag är planen att tvätta fönster (well, insidan i alla fall), laga ett trasigt fönster till ladugården och skruva ihop spjälsängen (äntligen!). Sen blir det en promenad med hunden ikväll. Igår funkade det hyfsat, hade både sammandragningar och förvärkar hela kvällen, och jag tänker mig att nån slags nytta gör de ju säkert även om de inte startar en förlossning :)

haha, låter som en bra (och jobbig!) dagsplan! Jag minns att jag skurade tvättstugegolvet på alla fyra i v.38+2 när jag väntade yngsta grabben och hade inga förkänningar alls. Den natten kom det rejält med sammandragningar och plupp så gick vattnet också och han föddes dagen efter. Så kör på, håller tummarna för dig.

Så lätt verkar det inte riktigt gå här, men jag jobbar på på projekt vräkning i alla fall, nån nytta gör det nog. Men jag har bisarrt nog aldrig varit så nyfiken på min livmordertapp som nu :D Graviditet får en verkligen att fundera på de mest bisarra saker. 

Elisa77: Ja vi fick hjälp av amningsmottagningen med rätt tag och lite teknik och framför allt pepp att det här kan vi klara! Så nu verkar lilla skruttan dels ta bättre tag (fast jag har fortfarande amningsnapp p.g.a vågar inte testa utan än) och dels få i sig mer. Från typ 23 och fram till 13-ish äter hon NONSTOP!! Så nu börjar brösten mjukna och de flesta knölarna har gett sig! Jag har beställt en pump, men den har inte kommit än. Med flrsta barnet hade jag stockning på stockning och tillslut mastit. Så jag är lagom rädd för att det ska upprepa sig :( Men än så länge verkar damen ha bättre koll på ätandet än vad hennes storebror hade.

Foglossningen känns okej men har så ont i ljumskarna och blygbenet. Och alla nerverna som kommer i kläm så fort jag går är fruktansvärda. Var inne på förlossningen igår för minskade fosterrörelser, men allt såg bra ut. Öppen 3-4cm och knappt 1,5cm kvar på tappen. Mkt förvärkar men väldigt oregelbundna. Fick en rejäl hinnsvepning av läkaren på förlossningen och sovdos. Idag har jag knappt några förvärkar men jag har nog aldrig längtat så mycke efter smärtsamma värkar som jag gör nu.

Hur går det för er irrbloss och rosen? Jag vet hur störig den här frågan är... men jag ställer den ändå: har det kommit några bebisar än?

Här rullar det på ganska bra och jag börjar längta ut. Var och köpte tacos förut med sonen och det var såå skönt att komma ut i världen som en normal människa! Haha. Men än så länge är det rätt mycket maratonamning så barnvagnspromenaderna får vänta lite till...

Ni som fått era små, vill ni dela med er av bilder på raringarna? Det skulle vara så kul att se de små liven :)

Jag är också nyfiken på hur det går! Själv är jag mest nervös nu, jag vill väldigt gärna vänta tills det planerade snittet på onsdag. natten till idag hade jag jobbiga förvärkar men dom har lyst med sin frånvaro hela dagen- skönt! Känner att sammandragningarna/förverkarna biter mer på kroppen och att ngt händer än "bara livmodern som tränar". Hade 1 cm kvar av tappen förra söndagen men fått för mig att slemproppen borde lossna när tappen är borta helt. Är nervös att det ska smälla till och gå fort när det väl blir på riktigt så mitt snitt blir stressat och jobbigt igen. :/