Introvert i ett extrovert samhälle

Är 27år och alltid vart introvert. Nånstans när jag var 22-23 insåg jag att man straffades rätt hårt av att vara introvert.

Vad gjorde jag då, jag byttte arbetsplats och bestämmde mig för att jag fan ska ta mig ur introvert träsket. Jag började småprata med folk på ett annat sätt, började delta gruppkonversationer på ett helt annat sätt. Nu har det gått tre år, jag har mer polare och ett betydligt roligare liv än tidigare, karriären går bättre och bättre, sitter till och med som ansvarig för alla bolagets sociala engagemang och arrangerar fester osv. Alldrig mått bättre.

I mitt tycke har introverta inga styrkor som utesluts om man är mer extrovert. Istället för att gnälla över att inte bli accepterde och att ni blir tvingade till grupparbeten säger jag bara en sak. Ryck upp er och insee vilket samhälle ni lever i. Introverta tycker ofta så sjukt synd om sig själva, ibland pratar man om det som om det vore en psykologisk diagnos, "vi ska bli accepterade likt homosexuella". Nej som sagt ryck upp er, det går att ändra sitt liv.