Inlägg från: Anonym (Megan) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Megan)

    Introvert i ett extrovert samhälle

    Många som skriver här verkar inte fatta vad introvert och extrovert innebär.

    Introvert innebär att man hämtar sin energi inifrån. Man behöver inte en massa människor runt om sig för att må bra utan föredrar mindre sällskap. Man får ut mycket från exempelvis böcker och filmer och är analytisk och eftertänksam.

    Extrovert innebär att man hämtar sin energi utifrån. Man trivs i stora sällskap och "blir tokig" av att vara ensam länge. Man syns och hörs.

    Introvert är inte detsamma som asocial och extrovert är inte det samma som att vara social. En introvert människa kan ha betydligt större social kompetens än en extrovert människa. Den introverte som tänker efter och väger sina ord och är smidig är ju betydligt trevligare att ha att göra med än den extroverte personen som bara sitter och pratar om sig själv och snackar skit om andra. Som ett exempel.

    Introvert eller extrovert är personlighetsdrag som vi föds med. Mellan 1/3e och 50% av befolkningen är introverta enligt en bok i ämnet jag läst. Det går inte att lära sig att bli extrovert. Många introverta spelar dock extroverta för att passa in, men det får dem samtidigt att känna sig obekväma. En introvert person som är kändis och därför träffar mycket folk eller som jobbar mycket utåtriktat behöver tid för sig själva för att ladda batterierna. En extrovert person laddar tvärtom batterierna genom att umgås med en massa folk.

    Båda personlighetstyperna behövs. Fram till för några decennier sedan var det introverta idealet och man fick jobb och befordran beroende på vilka faktiska meriter man hade. Nu kan en person med sämre meriter snacka sig till ett jobb. På en arbetsplats med en majoritet extroverta kan man fatta riktigt dåliga beslut om man inte lyssnar till de introverta på arbetsplatsen - de har med största sannolikhet analyserat situationen till skillnad från de extroverta och kan ha bra synpunkter. Å andra sidan är det inte heller bra med en arbetsplats med bara introverta eftersom de smarta lösningar de kommit på inte skulle nå ut.

  • Anonym (Megan)
    Anonym (Introextro) skrev 2016-08-27 12:10:14 följande:
    Att det går att lyckas som introvert är irrelevant i sammanhanget. Du har bättre chanser om du utvecklas i extrovert riktning.
    Man kan inte utvecklas i en extrovert riktning. Man har de personlighetsdrag man har.
  • Anonym (Megan)
    Velouria skrev 2016-08-29 07:11:09 följande:
    Ja, dock inte enbart laddar batterier i ensamhet. Finns många andra egenskaper som är typiska:

    introvertinfo.se
    Super!
  • Anonym (Megan)
    Blomma73 skrev 2016-08-31 08:31:21 följande:
    Tyvärr är snabbhet och effektivitet det som värdesätts allra mest idag. Inte kvalitet och djup.
    Ja, just, och resultatet av snabbhet utan eftertanke kan bli ineffektivitet och/eller felaktiga och dyra beslut.
  • Anonym (Megan)
    Anonym (Grinda) skrev 2016-09-05 01:18:00 följande:

    Jag vet inte om jag håller med de flesta som skriver att introverta "har mindre behov" av att umgås med andra och "laddar batterierna själva" och "hämtar kraft inifrån". Jag själv är nog introvert men jag skulle nog säga att jag har mer socialt behov än många andra människor och har större behov att umgås med andra. Skillnaden är när jag umgås med folk så gör jag det gärna på ett väldigt otvingat och avslappnat sätt, där man mer har varandra i bakgrunden eller var och en gör sitt. Jag trivs med folk omkring mig mestadels och trivs i sociala miljöer som festivaler och annat. Däremot så har jag inte alls samma behov av att ha "ytliga" konversationer och kontakter med andra och sitta och prata om vad som hänt på senaste tiden, vilken utbildning personen går och vilka planer den har. Att umgås över en snabb fika för att "uppdatera" sig om det senaste är totalt ointressant för mig och desamma att gå på tjejmiddag då det lätt blir det här ytliga samtalet och kallpratet där folk är sociala på ett konstlat sätt (enligt mig). Jag föredrar mycket hellre att mer umgås och "hänga" än att bara sitta och kallprata. Om jag pratar med andra så får det gärna vara mer att gå in på djupet och analysera saker och känslor. 

    Jag märker till exempel att kompisar som bokar upp massvis med saker kanske har 5-10 kompisar de träffar på en vecka för träningspass, fika och brunsch. Därefter är de själva väldigt mycket och måna om sin egen tid och vill inte ha andra runt om sig utan de ska vara på deras bestämda tider. Vilket egentligen är ett mycket mer osocialt liv än vad jag föredrar. Trots att jag själv kanske bara träffar två personer men då kanske umgås mer kvalitativt och kanske hela dagen. Jag söker antagligen mer kvalitet när jag umgås med folk medan andra verkar söka mer kvantitet. Oavsett så mår jag som bäst när jag umgås med andra och relationer är verkligen något där jag kan få energi och må bra. 


    Det är en glidande skala. En del är väldigt introverta och en del är introverta på gränsen till extroverta.
  • Anonym (Megan)

    Ett test för att veta om man är extrovert eller introvert, och i så fall i vilken grad, är att tänka hur man skulle må av att vara totalt utan andra människor i en vecka. Om man är introvert skulle man inte ha något problem med det. Man kanske till och med skulle gilla det och ägna tiden åt att läsa böcker eller liknande. En extrovert människa skulle "klättra på väggarna" ganska snart.

Svar på tråden Introvert i ett extrovert samhälle