Pappa dog, vad händer nu?

Hej!

Beklagar sorgen. Jag vet inget om er men på din trådstart antar jag att ni inte har någon mamma som kan ta över och axla ansvaret. Jag tror att det bästa är om du ringer till socialtjänsten i morgon och ber om att få prata med någon på "barn&ungdom". Är farfar pigg och kan stötta er? Har ni en bra relation, du och ditt syskon? Att gå från att vara syskon till att plötsligt ta allt ansvar för den andra och dessutom ta hand om sitt eget nyfödda barn kan nog bli tungt utan stöd. Finns det andra i er närhet som kan stötta och hjälpa? Var inte rädd för att be om hjälp!

Något som också är bra är att ni också får hjälp med att hantera sorgen efter er pappa. I många kommuner finns det samtalsgrupper för barn som mist sin/sina föräldrar osv. Glöm inte bort att ta hand om dig och din egen sorg så att du kan ta bra hand om ditt syskon och ditt eget barn. Har du någon stöttning från ditt barns pappa? Lever ni tillsammans. JObbar du? Det finns säkert 1000 jobbiga frågor att "ta tag i" men låt det inte bli övermäktigt utan beta av en sak i taget. Jag önskar dig, ditt syskon och din lilla bäbis all lycka till!

Beklagar sorgen!

Hoppas att ni finner stöd och styrka att ta er igenom detta.

Jag beklagar verkligen sorgen!
Önskar er verkligen all lycka! Massa kärlek till dig och familjen ??

Tack båda två.

Våran mamma övergav oss när jag var 9 år. Pappa försökte få till stånd både varannan vecka och helgumgänge, men mamma förklarade mycket tydligt att hon inte ville. Hon flyttade till Norge sen och har en man där. Jag vet inte om dom har barn också.

Farfar är ganska pigg och frisk, fast han är ledsen och mår dåligt nu såklart. Jag tycker inte att han ska behöva ta hand om allt, men vi kan kanske hjälpas åt. Min pojkvän och hans mamma och pappa finns också. Min pappa och hans pappa är gamla vänner, ända sen dom gick i skolan. Jag och syrran har alltid varit tajta, jag är mest orolig att soc och sånt ska tycka att jag inte kan ta hand om henne. 

Just nu pluggar jag och jobbar lite bredvid. Jag gick ut gymnaster i våras och gått på timmar i en vikariepool efter det. Jag står kvar i poolen och tar pass när det passar. 

Jag ska ringa lillasyrrans skola imorgon och prata med skolsystern hade jag tänkt. Hon kanske kan hjälpa oss lite.

Tack Thaines. Du kom inte med i inlägget innan. Jag skriver så långsamt. 

Du får nog räkna med att er mamma måste bli inblandad i detta nu eftersom hon antagligen formellt är den enda vårdnadshavaren till din lillasyster. Om inte så behöver din syster en annan förmyndare.

...men i övrigt, hoppas att allt löser sig.

Hej ts, vilket tungt läge. Beklagar sorgen. Tur du verkar ha bra stöd i farfar och pojkvännens familj. Allra först undrar jag över din syrras boende, vem betalar räkningar mm första tiden? Hjälper farfar med det?

Sedan så måste man ha en förmyndare när man är under 18 år. Vem som blir förmyndare bestäms av socialtjänsten men beslut tas i tingsrätt (tror jag). Bli inte upprörd eller förvånad om socialtjänsten anser att du inte kan vara fömyndare, du är rätt ung. Eftersom ni inte har någon kontakt med er mamma antar jag din pappa hade enskild vårdnad. De kommer säkert kontakta din mamma, men eftersom hon varit frånvarande i tio år så hoppas jag verkligen de lyssnar på din syster om vad hon vill när det kommer dithän. Din farfar kanske kan vara formell förmyndare och din syster bo rätt mycket med dig?

Om din pappa varit sjuk en månad och ni har fått det att fungera borde det gå att fortsätta med ett liknande upplägg ett tag.

Har ni båda bott hos er pappa? Var skulle du bo när barnet fötts? Pluggar du eller jobbar du?
Viktigt är att ni kan betala hyra och räkningar. Har din farfar pengar för att kunna hjälpa er tillfälligt? Annars kan socialtjänsten säkert hjälpa er att söka barnpension m.m. och borde kunna hjälpa er med pengar och hyra till mat tillfälligt.

Försök att ordna att både du och din syster får någon att prata med, så att ni får bearbeta det som hänt.

Hej igen. Jag får inte citeringen att funka så jag svarar på alla frågor i samma inlägg.

Pappa hade enskild vårdnad från att mamma stack, så det blir väl förmyndare för lillasyrran. Vi bor båda hemma, jag och min pojkvän letade efter lägenheter, men det är ont om det. Vi stod i kö till studentlägenhet också, men hade otur där. 

Pengar har jag nästan inte tänkt på alls. Jag betalade alla räkningar i augusti från pappas konto, han gav mig koden till bankdosan så jag kunde göra det. Jag bara fyllde i och klickade, jag tänkte inte på hur mycket pengar det var eller nåt. Mat och sånt har jag köpt för min lön, jag jobbar som sagt lite strötimmar i vikariepoolen, och pluggar. 

Farfar bor 5 minuters promenad härifrån, i eget radhus. Jag vet inte om han kan hjälpa till med pengar, men han finns nära i alla fall.

Jag har pratat i telefon med skolsystern på lillasyrrans skola, hon kommer hit på fredag och pratar lite och ser om hon kan hjälpa oss med något. Jag försökte ringa till soc också, men de har telefontid på måndagar och torsdagar, så jag får ringa igen imorgon. 

Tack till alla som skrivit. Det känns bra att ha några att fråga och bolla med.

Ja och fråga igen om jag missar att svara på något.