Hon tar "min son"
När min son föddes så gjordes ett faderskapsprov DNA , då min flickvän valt att ha förhållande med två stycken samtidigt utan att berätta det för någon av oss och ljugit oss i ansiktet. Hon lämnade sen den andra och valde mig som flyttade in under graviditeten...när vår son kom så gjordes ett dna test och vi höll tummarna så dom blev blå. Svaret kom efter någon vecka ..han var inte min. Jag bröt ihop totalt men valde ändå att ta till mig han som min egen son eftersom hans biologiska pappa inte vill veta av han. Jag var med på förlossningen jag satt och vakade vid hans sida på Barn 4 och grät om nätterna när han låg i ljusmaskin. Jag har varit på pappa samtal på BVC. Jag har varit med han vid vaccination. Tagit han 90% av kvällarna sen han var 3mån knappt då min sambo började arbeta 75% kväll igen. Jag har gått med han natt efter natt med kolik. Bytt hans blöjor . Varit med han på badhus. Han har varit på husvagns semester med mig. Jag har vabbat bort 11% av mitt totala arbete . Han bär min pappas namn i mellan namn och han kallar endast mig pappa och min pappa för FAFFA och min mamma för farmor. Vi har gemensamt sparkonto för han . Vi och jag har alltid behandlat han 100% som min son och inget annat . Halva min släkt vet inte ens om att han inte är min.
Han är mitt ljus. Min sol och mitt allt. Vi har talat om att gifta oss så jag skulle kunna adoptera han på papper . Han har somnat i min famn mer eller mindre varje kväll sen han föddes till stor del iaf. Men nu har min sambo valt att lämna mig delvis i ömsesidigt beslut. Men där tar all respekt slut... hon tänker nu ta min son ifrån mig mer eller mindre . Jag har ordnat en 3a så att pojken ska få ett rum hos mig och all trygghet han behöver även om så bara varannan helg.
Hon har alltid när det gäller saker hon behövt göra uttryckt sig med "ta ditt ansvar det är din son" när jag tyckt att hon kunnat tacka nej till extra arbetspass eller dylikt.
Men plötsligt skall jag inte få vara med han annat än dagtid och jag ska bli förvägrad att han får inte sova hos mig. Nej jag har inga rättsliga rättigheter men jag älskar min son och han älskar sin pappa . Finns inget bättre än när man hämtar på dagis och han skriker "pappa!" Och springer in i ens armar och pussar och kramar en.
Totalt tom och vet inte vad jag ska ta mig till utan min son.