Leva utan attraktion och åtrå?! Går det?

Tror det är svårt att leva ihop om man inte känner "det" det är ju tex det oförutsägbara som gör att man trivs med sexet.

Går det att få tillbaka attraktionen på något sätt?

Det beror nog mycket på vad som är orsaken till att man förlorat attraktionen. Är men t.ex. sjuk/deprimerad eller i klimakteriet så kanske lusten inte är på topp. Då bör man nog försöka få hjälp med roten till det onda.

Om orsaken är tristess i vardagen eller sexlivet så är det kommunikation och att våga prova nya saker som kan hjälpa. 

Jag fick tillbaka attraktionen efter flera år utan när en annan kvinna blev attraherad av min man och han visade intresse tillbaka. Låter kanske inte som det trevligaste sättet, men uppenbarligen förde det något gott med sig.

Ville få fram att det inte nödvändigtvis finns en korrelation mellan brist på attraktion och brist på känslor. Du får försöka rannsaka dig själv för att komma underfund med orsaken bakom det.

T.ex. när jag inte trivdes på mitt arbete så gick det ut över mitt förhållande också trots att jag älskade min man. Det tog ett tag för mig att komma underfund med hur mycket mitt arbete faktiskt påverkade mig negativt.

Jag har gjord så under 4-5 år.

Visst går det, men det är nedbrytande både mentalt och fysiskt. Det kanske slutar väldigt illa för mig, men det är ju självvalt. Jag tycker att Du ska välja att hur du vill leva.

Om ni har barn skulle jag jobba på det.

Annars skulle jag gjort slut.

Ja alltså jag mår ju inte speciellt bra av det, vi har inga barn så det underlättar ju. Men svårt att bara göra slut efter så lång tid. Tror inte jag kommer att kunna göra det.

Jag vet inte vad det beror på att jag tappat attraktionen. Träffade en kille som jag vart galet attraherad av och då fattade jag att det är så det ska kännas. Jag vill ju inte hångla med min sambo, tycker inte om det. Och vid sex blir jag aldrig kåt.

Funderar du något på din partners välmående eller är det bara ditt välbefinnande som är relevant?

Har du varit 100% ärlig mot honom hur du känner? Har han inga synpunkter?

Personligen så skulle jag aldrig stanna i en relation med någon som inte är attraherad av mig. Kompisar behöver man inte bo med och att en monogam sexuell relation med en sådan är verkligen jättedumt.

Han vet om hur jag känner. Jag känner inte att jag vill kyssas, hångla eller ha sex med honom, men det är för mig lätt att göra det ändå, det går på automatik liksom.

Han vill att jag ska bestämma mig om vi ska göra slut eller om vi ska försöka arbeta på att få förhållandet bättre. Arbeta på att få tillbaka attraktionen så att det blir ett kärleksförhållande och inte ett kompisförhållande

Någon som har fler tankar?