Nordfront

Smider planer i det dolda? Jag har länge undrat om det kan faktiskt finnas en dold rörelse i Sverige, dock inte Nazister, utan något helt annat.
   Det är så att jag träffade en snubbe en fredag kväll, i en bar i centrala Stockholm för två år sedan. Vi började snacka om det ena o det andra. Jag la märke till att han såg rätt så allvarlig ut. Han var välklädd. Svart skinnjacka, skjorta och slips. På bordet framför honom låg hans plånbok, med den tjockaste bunten sedlar jag någonsin sett i en plånbok. På ringfingret sat en guldring med en symbol föreställande en kvinna i födelsepositionen. Kan mycket väl vara Ormgudinnan. 
   Det var många som stod i kö bakom oss som väntade på att göra sina beställningar på drinkar bl.a. Vi bestämde oss för att sitta längre bort från själva baren vid ett bord i hörnet istället. Det var mycket folk omkring där med. Det var högljudt och jag hade svårt att höra det han sa pga det.
   Han frågade bl.a vilket politisk parti jag höll på. Jag svarade med att jag höll inte på något parti, och att jag hade inte röstat i Riksdagsvalet på över femton år.
   Han yttrade något som gjorde mig lite förvånad. Han talade kryptisk på något sätt. Jag garvade åt det först, och viftade bort det han sa och tog det för att vara en massa fyllo snack, för det var just det han var vid tillfället -full...tills han plötsligt drog fram ett foto.
 Fotot visade sig vara av en stor folk massa på en tillställning av något slag där vissa politiker stod och talade framför folkmassan. I bakgrunden stod vad som såg ut att vara en gammal borg och och bakom det tre torn med svarta tak med spetsiga toppar.
   Han pekade på en man i bilden , och nickade några gånger med ett glädjande leende. Mannen i bilden stod en bit bort från folkmassan som stod runt och lyssnade på det som sades av den som talade i mikrofon.
   Han började med att berätta om mannen i fotot, (som såg ut att vara i femtio årsåldern) "han är en av oss, en riktig kämpe som..."men innan han avslutade meningen blev han tyst, och istället drog tillbaka fotot. Han sedan tittade på mig med en stirrande blick, som jag aldrig kommer glömma. Än idag så ser jag dessa ögon och ansiktsuttryck när jag tänker tillbaka på det. Det var en kuslig upplevelse. 
   Rätt som det var så ställde han sig upp, och med ett stort leende skakade han min hand. Istället för att släppa tag i handen, så drog han istället mig mot honom för att ge mig en grabbig kram och en klapp på axeln. Och i samma stund viskade han något i mitt öra på ett främmande språk, "sic semper tyrannis". Han sedan släppte tag på mig, stirrade på mig ett ögonblick o nickade långsamt en gång. Sedan så gick ut ifrån baren. 
  Orden han sa lät bekant. "vad sjutton var det han sa egentligen" tänkte jag. Orden fortsatte att ringa i mitt huvud ända fram tills jag kom hem senare denna kväll. Väl hemma slog jag på bärbar datorn, som brukar ligga på köksbordet vid fönstret, och satte mig ner. Jag klickade fram en browser och knappade in de orden han sa.
   Det visade vara dom kända orden som sades av Marcus Brutus, komplottledaren som tog del i mördandet av Julius Caesar under ett möte i senaten den 15 mars, 44.f.kr. Översättningen av "sic semper tyrannis" enligt Google översättningen står det "således alltid till tyranner" 
   Jag är kanske lite över nojig, men ända sedan dess så har jag ofta fått titta bakom axeln, särskilt ute på nätterna då jag vistas ensam på sidogatorna i stan, för jag vet inte om mannen i baren och dom han representerar kan ha för avsikt att "knyta lösa ändar" med tanke på att jag hade sett hans ansikterna på både mannen i baren o den i fotot.
   Än så länge har det inte hänt något. Gud ge mig sinnesro, men dessa ögonen, dom kommer jag aldrig kunna glömma så länge jag lever. Ty dom sade tusen ord.