Tre av mina 4 barn har provat.
Äldsta provade vi åka in med en gång vid 18-månader. Hon var livrädd för andningsmasken och jag tror eg vi klarat oss bättre hemma så här i efterhand. Efter det fick hon kanske ett 10-tal anfall men hon skrällhostar mer än det sätter sig på andningen. Hennes största problem som 5-åring var att hon var så rädd för att bli lika dålig som lillebror så hon var mer panikslagen är eg påverkad.
Lillebror började få anfall som 7-månaders. Sen hade han i snitt ett per månad från aug-maj tills han var i 6-årsåldern. Första året var ganska lungt. Han vaknade, hostade hade svårt att andas. Jag brukade sätta honom i sele på magen och gå ut och han kunde oftast andas ok ute men det täpte ihop inne. Så vi brukade åka in mest för att slippa vandra runt hela nätterna. Det gick eg ingen större nöd på honom. Mellan 18 mån och 5 år sålder ändrade det karaktär. Man fick igen förvarning och han blev jättedålig. Han kunde ligga och sova och andas ok för att sen hosta till, vakna och sen var det kört. Väl vaken fick han inte nog med luft. Inget hjälpte, det var bara att slänga sig i bilen mot akuten. Det tar 15 minuter och ofta var han så dålig att han inte hostade, inte grät bara kämpade med att få luft. Vi var tvugna att åka bägge två för han kunde inte sitta fastspänd, då fick han ingen luft alls utan en fick köra och en kämpa med sonen. Syskonen fick slitas ur sängarna och kastas i bilen och därav storasysters skräck. I flera vintrar hade jag alltid en uppsättning kläder till familjen redo att hoppa i nattetid om sonen skulle bli dålig. Till slut sa läkarna att vi aldrig mer skulle köra själv utan ringa ambulans men det blev bara 2 ggr för precis då började det lätta något samt att vi fått pulmicort utskrivet och det, i hästdos, hjälper faktiskt.
Då, när det begav sig så fick han inhalera, fick medicn och så fick vi åka hem (för han svarade bra på behandlingen) men så fort han somnade kom det tillbaka men aldrig så illa som innan vi varit in så genom att sitta och sova med honom upprätt hela natten klarade vi oss alltid från att åka in igen.
Nu är han 10 och får ff hostan och lite på andingen men vi är aldrig in mer.
Minstingen har fått det kanske 5-6 ggr. Får inte heller så farligt skrällig hosta men det slår sig på andningen. Men hon kommer på rätt köl när hon lugnat ner sig. Brukar ta 20 minuter att få henne men man hör liksom att det kommer reda sig. Hon blir inte akut sämre och sämre, hon har några andetag ibland iaf som skräller/piper/rosslar och då känner jag att hellre 20 min jobb att få henne lugn och sova en natt halvsittandes i soffan än behöva dra hela cirkusen med sjukhus vilket hon nog skulle tycka var rätt skrämmande hon också.