• Anonym (berta)

    Har socialtjänsten rätt att tvinga oss bo på sjukhus tills utredningen är klar?

    Ingen expert. Men antar att de startat en utredning men att de inte är klara än och därför inte kan uttala sig. Socialtjänstens barnutredningar får enligt lagen inte ta längre tid än fyra månader att slutföra. Så senast efter fyra månader efter att er utredning påbörjades borde deras bedömning vara klar. Den får ni givetvis ta del av.

    Har ni frågat socialtjänsten exakt vad de är oroliga för? Och vad ni kan göra för att förbättra situationen och oddsen för att barnet inte ska omhändertas?

  • Anonym (berta)
    Anonym (soc sekr) skrev 2016-10-12 21:03:08 följande:

    Har ni fått någon utredningsplan?

    Vad sas egentligen på SIP-mötet? Det låter konstigt att ni får vara kvar på sjukhuset om ni är färdigbehandlade. SOC kan inte bestämma att ni ska vara kvar där., det är bara sjukhuset som kan bestämma om ni ens får vara kvar där Har de sagt att de tänker sig ett LVU om ni åker hem med barnet?

    Om ni själv har sagt att ni behöver någon form av stöd så ansök om det och var tydliga med att ni kommer att åka hem nu med barnet. 

    För att de ska kunna hindra er måste de ansöka om LVU och på det du berättat känns det inte som att det finns grunder för det och det är de sannolikt medvetna om också. 


    Men varför vill de att ts med familj ska stanna kvar på sjukhuset? Förstår inte riktigt.
  • Anonym (berta)

    Jag jobbar inte på socialtjänsten men skulle också råda er att anlita en familherättsjurist som lotsar er eftersom det är så mycket som står på spel.

  • Anonym (berta)

    Ts, är du också vårdnadshavare till barnet? Om du inte är det är det viktigt att ni fixar det så fort som möjligt.

    Du blir helt rättslös om socialtjänsten omhändertar ert barn om du inte är vårdnadshavare. Tror att ni behöver den säkerheten. Dessutom är det mindre risk att barnet omhändertas om du också är vårdnadshavare förutsatt att du är fullt fungerande.

  • Anonym (berta)
    Anonym (berta) skrev 2016-10-12 22:01:10 följande:

    Ts, är du också vårdnadshavare till barnet? Om du inte är det är det viktigt att ni fixar det så fort som möjligt.

    Du blir helt rättslös om socialtjänsten omhändertar ert barn om du inte är vårdnadshavare. Tror att ni behöver den säkerheten. Dessutom är det mindre risk att barnet omhändertas om du också är vårdnadshavare förutsatt att du är fullt fungerande.


    Ursäkta mig. Såg precis att du refererade till honom som din fru. Utgår ifrån att ni då är gifta. Det innebär att ni automatiskt fått gemensam vårdnad.
  • Anonym (berta)
    Anonym (Yes) skrev 2016-10-12 22:26:25 följande:

    Självklart ligger det till grund då föräldrarna själva känner en oro!

    En "frisk" familj har inte den oron trots en diagnos som asberger OM pappa är fullt kapabel att ta hand om bebis. Personen som skriver här har aldrig arbetat på soc!


    Men oro för vad? De har väl bara uttryckt oro för den första tiden inte om all framtid.
  • Anonym (berta)
    Anonym (Yes) skrev 2016-10-12 22:50:27 följande:

    Om pappan vore fullt frisk skulle de (ts och mamman) aldrig be om hjälp hos soc! (Då menar jag enligt soc kriterier, inte personlig åsikt).

    Att soc pratar om familjehem är tyvärr en stark indikation att barnet inte kommer hem mer.

    Jag skulle gissa att soc skriver ihop en utredning för att omhänderta bebisen och samtidigt letar jourhem.

    ADVOKAT TS - Nu!!!!!


    Jag är benägen att hålla med dig. Socialtjänsten verkar inte tycka att ts och hans fru är kompetenta nog för att ta hand om barnet på egen hand. Annars skulle de ju inte avråda dem att åka från sjukhuset och diskutera familjehem med dem. Så om nu socialtjänsten anser att de inte är kapabla att ta hand om barnet på egen hand så kommer de förmodligen agera om ts och hans fru åker hem trots avrådan.

    Mitt bästa tips är att ts och frun anlitar en advokat och stannar på sjukhuset tills vidare.
  • Anonym (berta)
    Anonym (...) skrev 2016-10-12 23:14:44 följande:

    Troligtvis är ni kvar på lasarettet för att soc inte har en lösning ännu. BB-personalen släpper inte hem nya föräldrar om de inte tror att ni klarar uppgiften helt och hållet. De värnar för barnets bästa.

    Soc letar antagligen efter ett familjehem till er (där ni alla kan bo tillsammans och bli "utredda").

    Ett förslag ni kan ge är att soc istället besöker er i ert hem dagligen den första tiden för att sedan trappa ner när ni känner er mer trygga.

    Sen vet jag ju inte vilka svårigheter som finns och hur hennes Asperger yttrar sig.

    Har du också en diagnos eller funktionshinder?

    En närstående till mig var i en liknande situation i början av året och de har besök av soc 2 ggr/vecka nu. Inget lvu och allt går bra för dem :)

    Lycka till! Och kom ihåg att socialen kan faktiskt vara till hjälp också! De vill ert och ert barns bästa.


    Fast jag tycker att ts och hans fru inte ska gå emot socialtjänstens rekommendationer i det här läget eftersom det då finns en risk att barnet omhändertas. Det bästa de kan göra är att skaffa sig en advokat, chilla på sjukhuset så länge de får vara kvar och vänta på att socialtjänstens utredning ska bli klar.
  • Anonym (berta)
    Anonym (...) skrev 2016-10-12 23:35:16 följande:

    Nej jag tycker inte heller att de ska gå emot socialtjänsten. Jag tror inte att jag skrev något som tydde på det, isf skrev jag fel.

    Men att lämna förslag skadar inte. Och det blir väldigt jobbigt att vara på lasarettet när allt man vill är att få komma hem. Det kan ta lång tid för soc att hitta ett passande boende/hem eller att ens lösa situationen överhuvudtaget.

    Och det är inte säkert att en advokat kan hjälpa till. Ts och hans fru behöver antagligen stöd från socialen. De flesta över 30 år söker inte hjälp självmant om man tror att man fixar det själv utan problem.


    Håller med dig. Om de behöver stöd i sin föräldraroll så är det socialtjänsten som har den hjälpen. Och tycker att ts och hans fru bör tacka ja till all hjälp de erbjuds. Så att de blir så bra föräldrar som de bara kan bli.

    Men advokat kan de behöva som stöd i processen. Någon som hjälper dem att förstå vad som händer. Och som vid behov hjälper dem att överklaga. Att ens barn riskerar att bli omhändertaget så fungerar ju en advokat som en extra säkerhet som har koll på att allt går rätt till. För att undvika ännu en trist historia om att barn omhändertagits utan giltiga skäl. Tror man slipper den oron för det med en advokat.
  • Anonym (berta)
    Anonym (Minnie Mouse) skrev 2016-10-12 23:49:27 följande:

    Du har så fel, i alla fall i vårt fall. Soc satt i över en timme och pekade finger på mig (av diverse skäl jag helst inte vill återge här). De pratade om huruvida jag kan hand om vår son, som var snart 7. Hela tiden försökte min man påpeka att han brukade hämta sonen på fritids - d.v.s. han skulle oftast vara hemma med mig och sonen. Men eftersom jag åt viss medicin var jag olämplig som mor, och min man räknades inte alls. 

    Det är verkligen inte mindre risk att barnet omhändertas om bägge föräldrar är vårdnadshavare. De pratade inte med min man alls utan behandlade honom som en den av Jag vill inte skrämma TS, men så är det. 


    Vad var det för medicin? Föreslog ni separation och ha barnet boendes hos pappan som läsning? Hur slutade det?
  • Anonym (berta)
    Anonym (Robert) skrev 2016-10-13 13:29:59 följande:

    Oj vilken respons! Oerhört tacksam för alla svar även om det väckte många nya frågor och en massa oro att se alla olika åsikter.

    Har varit på ett nytt möte med utredarna idag och bad dom att förklara vilka rättigheter vi har, och vad de har för möjligheter att hindra oss från att åka hem. När jag visade att jag läst på gjorde dom en kovändning! Det har aldrig varit tal om LVU berättade de. Vi fick för första gången läsa vad barnmorskan skrivit om vårat behov av hjälp. Skrämmande läsning!

    Vi får åka hem så fort en läkare har tid att skriva ut oss, och socialtjänsten ger oss stöd i hemmet! Så ofattbart skönt och samtidigt skrämmande att man kan bli så överkörd om man inte sätter ner foten och kräver förklaringar.

    Någon frågade om jag också har något funktionshinder. Jag har social fobi men den KBT jag tvingats gå igenom på sjukhuset har verkligen gjort underverk! I början var larmknappen ett nödvändigt ont. Nu spelar det ingen roll om det är personal jag aldrig träffat innan.


    Det är ingen som tvingat dig gå i kbt-terapi.
  • Anonym (berta)
    Anonym (Robert) skrev 2016-10-13 13:29:59 följande:

    Oj vilken respons! Oerhört tacksam för alla svar även om det väckte många nya frågor och en massa oro att se alla olika åsikter.

    Har varit på ett nytt möte med utredarna idag och bad dom att förklara vilka rättigheter vi har, och vad de har för möjligheter att hindra oss från att åka hem. När jag visade att jag läst på gjorde dom en kovändning! Det har aldrig varit tal om LVU berättade de. Vi fick för första gången läsa vad barnmorskan skrivit om vårat behov av hjälp. Skrämmande läsning!

    Vi får åka hem så fort en läkare har tid att skriva ut oss, och socialtjänsten ger oss stöd i hemmet! Så ofattbart skönt och samtidigt skrämmande att man kan bli så överkörd om man inte sätter ner foten och kräver förklaringar.

    Någon frågade om jag också har något funktionshinder. Jag har social fobi men den KBT jag tvingats gå igenom på sjukhuset har verkligen gjort underverk! I början var larmknappen ett nödvändigt ont. Nu spelar det ingen roll om det är personal jag aldrig träffat innan.


    Vad har barnmorskat skrivit som är så skrämmande? Håller ni med om barnmorskans bedömning?
  • Anonym (berta)
    ARRJ skrev 2016-10-13 14:46:58 följande:

    Va skönt att det verkar lösa sig för er, håller tummarna att allt går bra!


    Jag är lite nyfiken över barnmorskans bedömning. Varför är vårdpersonalen orolig?
Svar på tråden Har socialtjänsten rätt att tvinga oss bo på sjukhus tills utredningen är klar?