För "ung"?

Jag var 21 när jag blev gravid. Var livrädd vad andra skulle tycka, men det var inget att oroa sig för. Alla tyckte att vi var nog vuxna. Dock hade/har jag varken utbildning eller jobb, men det gick bra ändå. Kunde vara hemma två år med pojken, sen började jag studera i ett halvår och nu är jag gravid igen. Sambon tjänar extremt bra så ekonomin finns för studier, barn och husköp.

Så så länge ni känner att ni har råd med barn och erat boende och känner er redo för ansvaret så tycker jag verkligen att ni ska börja försöka! Man kan alltid studera/jobba sen istället när barnet är fött/börjar förskola.

Jag är ung, kan jobba och arbete finns alltid. Vad som än händer så blir man inte bostadslös eller går omkring hungrig.... Är man osäker på att förhållandet ska skita sig så ska man ju inte skaffa barn med människan. Tråkigt när folk ska se negativt och bittert på framtiden istället för att se möjligheterna istället.