Hänger också på här. Har läst en del på IVF trådar men inte varit medlem här tidigare. Är 35 år och har gjort fertilitetsutredning på Limhamns Kvinnoklinik, började utredningen innan sommaren och fick vår IVF-remiss till RMC Malmö i augusti. Oförklarlig barnlöshet. Rapporterade in min mens för en vecka sedan. Långt protokoll, börjar med Synarela nässpray 11/11.
Smurfen 11, vad spännande med start imorgon. Jag börjar med injektioner Gonal-F 28/11. Planerat äggplock vecka 50. Är nervös att jag ska få biverkningar av nässprayen. Ja egentligen nervös för alltihop men nässprayen är det som ligger närmst i tiden. Efter Gonal-F blir det också Ovitrelle för mig. Vilken klinik går du på? Detta är mitt första IVF försök, landstingssubventionerat.
Mitt amh-värde var 8.5 vilket jag fick veta var sämre än förväntat för min ålder, 35. Att äggreserven inte var så stor bekräftades via vaginalt ultraljud, antar att det är äggblåsorna då som inte är så många. Tror att det är därför jag fått långt protokoll och en ganska hög dos av injektionerna. Har inte heller så jättestora förhoppningar men hoppas liksom du att det blir något till frysen. Kan ju också bli inget varken till frys eller insättning och det är ett förbrukat försök då...
Själva utredningen kändes inte så jättestor, min sambo fick lämna 2 spermaprover. Båda lämnade smittskyddsprover. Jag lämnade prov på sköldkörteln och amh-värde. Och sen spolades mina äggledare. På en viss dag i cykeln kontrollerades progesteron tror jag, för att se om jag ägglossat. Även nytt vul då också.
Gammelpysen, vad tråkigt att ert första försök inte lyckades. Blir det mindre "förbehandling" inför ett FET? Hoppas att ni snart får börja igen.
Spolningen av äggledarna kändes som kraftig mensvärk som snabbt gick över. Undersökningen gick väldigt snabbt. Ja det låter som att min utredning var ganska omfattande i jämförelse. Olika skalor på amh-värdet var trist, svårt att jämföra.
Vi fick besked att insemination inte var lönt för oss. Kommer inte ihåg varför. Jag hade hoppats på insemination istället för Ivf. Det låter klokt att vänta till kroppen är redo.
Får du starta med injektionerna ikväll smurfen 11?
Jenny E, grattis till att du redan är igång.
Vi är tre helt nybörjare i denna tråd. Och gammelpysen med erfarenhet av insemination och 1 Ivf. Usch jag hoppas inte att jag om något år ser tillbaka på massor av försök. Jag har inte berättat på jobbet ännu. Har ni?
Ja jag kommer så småningom att berätta på jobbet. Känns så konstigt på något vis att berätta för chefen. Jag förstår att det underlättar när man ska ha ledigt med mera och kanske som en förklaring till ev. mående under behandlingen. Hittills har jag lyckats pricka in lediga dagar men den planeringen blir betydligt svårare framöver. Men själva grejen att berätta att man planerar barn. Man tar kanske inte upp att man försöker bli gravid den naturliga vägen. För några veckor sedan berättade chefen att hon ska ha barn i mars. Jag väntar nog till efter medarbetarsamtalet om några veckor.
Det blir inga sprutor för mig denna omgång...hade hur svårt som helst att kontakta kliniken igår, och nu sa de att de aldrig startar behandling på tisdagar! Hade jag vetat det så hade jag startat igår kväll! Så jag är sååå besviken på att de inte gett ut denna information, får vänta tills nästa mens om en månad:( Nu hade jag ju förberett på jobbet och även mentalt. Suck. Var helt lipfärdig när jag pratade med dom nu.
[/quote]
Nej fy vad tråkigt!! Verkligen dåligt av kliniken att det både var svårt att komma i kontakt med dem och att du inte fått den informationen. Förstår att du är besviken :(
Jag klarade visst inte att citera smurfen.
Jasmin79, hur har du mått på nässprayen? Är det Synarela? Biverkningar? Vad tråkigt att du är så här rutinerad inom detta. Lycka till med ultraljudet imorgon!
Chili81- Ja jag har berättat på jobbet. Jag berättade för min chef i augusti. Då hade jag varit på ett par läkarbesök under våren och hon var orolig att jag var sjuk. Så då berättade jag hur det låg till. Jag visste ändå att jag var tvungen att berätta när det väl skulle bli dags för behandlingar ( jag jobbar som receptionist så vi måste ta in vikarier som täcker receptionen när jag inte är där), plus att jag ville kolla om jag kunde få bruttolöneavdrag.
Min erfarenhet är att kan man berätta för sin närmsta chef och kollegor vad som händer när man går igenom något tufft så är det det bästa. Jag vet att jag själv har lättare att ha förståelse om man vet vad som händer än om en kollega bara beter sig konstigt och är borta en del utan att man vet varför.
Jag har aldrig varit gravid vad jag vet. Haft väldigt oregelbunden mens i perioder och ibland har jag funderat på om jag varit gravid och fått tidigt missfall utan att veta om det men jag tror inte det. Har aldrig testat positivt på ett gravtest. Under detta året som jag testat ägglossningsstickor har jag aldrig fått utslag på dem. Jättetrist. Alla dessa försök i sänghalmen... hade varit så skönt att ha fått ett utslag och vetat att det åtminstone var rätt tid man fick till det, att chansen var större. Det är nog det jag känner varit det jobbigaste i relationen, att sexet blivit så tvingat. Efter kalendern. Prestationsångest. Det är en jättelättnad nu! Känns som att den pressen har släppt.