Hej!
Har i hela mitt liv prioriterat räkningarna men nu hamnar jag hos kronofogden. Sverige har världens högst privatskuldsatta befolkning men hamnar man i en ekonomisk knipa så har man plötsligt inga andra utgifter utöver el och hyra - minimum uppehälle.
Jävla skit rent utsagt.
Hur mycket pengar brukar ni ha till mat och annat per vecka? Vad anser ni är rimligt för en vuxen och ett barn i åldern 1,5-2år?
Vad är att överkonsumera?
Internet?
Telefon?
Sedan har jag två krediter - det är överkonsumtion visserligen.
Men också varit nödvändiga i svåra tider.
Så nu blir jag fånge i denna bostad förevigt.
Livet bara faller.
Ja det är förjävligt.
La ut annonser på BC idag så blir till att sälja min kropp för att undkomma helvetet.
Varför tycker en del att de som hamnat i ekonomisk onåd får skylla sig själva?
Jag vill ta ett exempel: Du äger en bil, du är ute och kör och gör ett misstag så att du dansar i diket och bilen blir skrot. Då förväntar du dig en rad åtgärder från andra för att du till slut kan skaffa en annan bil och kan fortsätta att åka dit du behöver. Även att det var ditt fel. Du säger nog, alla kan göra misstag.
Du förväntar dig:
- Bärgningsbil som bogserar bort din bil
- Kanske en ambulans som tar dig till sjukhus för vård
- Brandkår som kanske behöver sanera efter läckage, eller hjälper dig ut ur bilen
- Försäkringsbolag som reglerar skadan och du får ersättning.
Rätt normalt eller hur? För du hade ju ingen aning om vad som skulle ske i framtiden när du startade bilen. Att just du skulle hamna på den där isfläcken.
Du får betala en självrisk, kanske betala ett högre pris på försäkringen några år.
Och så är ju skyddsnätet uppbyggt i samhället. Att hjälpa till när livet blir svårt.
Men hamnar du på ekonomiskt obestånd ja då är du en riktig usel människa som utan ansvar har lyxkonsumerat. Fast utredningar visar att den vanligaste orsaken är arbetslöshet, sjukskrivning och skilsmässa. Helt vanliga människor. Något som du lika lite kunde förutse som isfläcken jag skrev om tidigare. Men nu står istället inkassobolagen som med lagens hjälp kan ta ut räntesatser upp till 30%.
Du gör kanske allt för att förhindra men så är det en enda skuld som går till Kronofogden. Då är du fast. De bestämmer utmätning, först lön, skatteåterbäring, och registrerade tillgångar som hus, bostadsrätt, bil, motorcykel etc. Eventuellt även hembesök.
När du väl har hamnat på existensminimum då har du heller inte råd att betala de andra krediter du har som också då hamnar hos Kfm med skyhöga räntesatser.
Tro inte att inkassobolagen är samhällets riddare. Det enda de är ute efter är att tjäna så mycket pengar som möjligt. De är ju vinstdrivande bolag. Och du betalar i ordningsföljd kostnader-ränta-amortering. Och de är duktiga på att hålla skulderna vid liv så länge som möjligt. Nu har det hunnit gå några år och du ansöker om skuldsanering som är oftast enda chansen. Då har Högsta domstolen gjort ett prejudikat att du inte ska klara av att betala dina skulder inom 15 år. Då kan du kanske få skuldsanering. Över hälften får avslag varje år.
Så om du hade småbarn när detta hände så räkna med att de får växa upp i ekonomisk misär under hela deras uppväxt.
Så ni alla, skyddet i samhället är rätt bra förutom de som hamnar i en ekonomisk knipa. Sverige har de absolut hårdaste lagarna i Europa och nästan i hela världen.
- Inkassobolagen som många gånger köper fordringarna för cirka 10% får dra av momsen men behöver inte betala in den igen
-Inkassobolagen använder Kronofogden som gratis arbetskraft.
- Överskuldsättningen kostar samhället cirka 30 miljarder/år
- Många får psykisk ohälsa och det sker mycket självmord
- Om vi haft ett bättre system så hade många blivit aktiva konsumenter igen istället för att enbart ge inkassobolagen livslånga, skyhöga vinster
Överkonsumtion är när man har dyrare abonnemang än vad man behöver, än vad man egentligen har råd med.
Kreditkort kan man klara sig utan och gör man inte det så är det nåt fel!
Visserligen finns det de som har det iaf men så länge man kan klara av att betala dessa krediter ganska snabbt och enbart använder när det verkligen behövs och inte till sådant som man betalar var månad.
Om det är krediterna som ställer till det kan du ringa lånegivarna och förklara läget. Göra en deal/avbetalningsplan och hålla den.
Det brukar funka hos de flesta. Du har inget att förlora på det..
Vill flika in och säga det att detta inte handlat om "slösa" jag har haft ett helvetes liv och direkt uppförsbacke sen början av livet bokstavligt talat.
Att jag sedan har en del utseendemässiga defekter som lett och leder till att jag inte alltid godkänds eller föredras framför andra i konkurrensmässiga situationer så som inför ett potentiellt jobb har gjort att jag också alltid varit den som arbetat under osäkra anställningar med uselt betalt mer eller mindre...
Självkänslan och självförtroendet är också rätt i botten efter allt och att detta kommer nu när man är ensamstående mamma med en liten är extremt extremt jobbigt.
Man hamnar inte hos Kronofogden så enkelt som du vill få det att låta.
Man har i regel 2-3 månader på sig att själv försöka lösa det med t.ex avbetalningsplan.
Om du ansåg för ett år sen att du hade så god ekonomi , varför sparade du inte pengar då ?
Nej,men det säger mycket om ens egen inställning att försöka lösa situationen med den man är skyldig pengar.
Socialtjänsten kommer inte att betala dina skulder /låna dig pengar för att betala dina skulder.
Dom kommer däremot att i så fall betala ut försörjningsstöd, som motsvarar existensminimum.