Dottern hatar mig :(

Jag har sådana dagar med mitt barn. Men en annan strategi,

Jag bråkar aldrig med mina barn om vad som händer i skolan. Det får skolan sköta. Mitt jobb är att ta reda på mitt barns perspektiv på vad som hänt.  Och försöka förstå vad det var som hände för att kunna vägleda mitt barn till att hantera saker på ett annat sätt.  

Jag brukar jobba mycket med öppna frågor. T ex Vad vad var det som hände idag? Var det något särskilt som gjorde att du var så pratig? Var det en glas dag eller en ledsen dag? 

Min tanke är att det viktigaste är att mitt barn ska kunna komma till mig i svåra stunder och ha förtroende för att jag finns där, oavsett vad.  

Jo, men fokus är inte på att tillrättavisa mitt barn. Han är nämligen fullt medveten om vad som är ett acceptabelt beteende. Ofta har det ju redan retts ut i skolan. Fokus är att förstå varför det hände och prata strategier för hur han kan hantera en situation annorlunda. Och förmedla att vi alla gör saker som blir tokiga ibland. Mitt mål är att han ska kunna komma till mig i svåra stunder och lita på att han  får ett konstruktivt samtal med en vuxen.