Har en "killkompis" som jag inte vågar berätta om
Jag har en "killkompis" sen inte så länge tillbaka, om man nu ens kan kalla det kompis. Vi känner inte varandra så bra men vi träffas ibland över en rök på stan (oftast tillsammans med andra vänner) men har hänt att det bara varit vi två också. Vi pratar lite och så. Jag har sagt till honom att jag absolut inte vill vara något mer än enbart kompis, och han säger också att han enbart vill det.. men jag får känslan av att han egentligen vill något mer. Han har nämligen försökt med många och varit lite småflörtig (om jag minns rätt) mot även mig tillbaka i tiden. Men det blev aldrig någonting för jag ville inte då heller.
Och det är ju så att jag har pojkvän nu, och det vet denna kille om. Han brukar fråga ibland om jag vill komma hem till honom eller om han kan komma hit. Jag svarar alltid nej för att det känns fel. Jag har inte berättat om denna kompis för min pojkvän. Jag har sagt hans namn nån gång för att jag och min kompis varit med honom samtidigt, men har aldrig berättat att vi setts ensamma ute en kort sväng.
Jag tror inte att min pojkvän skulle bli svartsjuk för att jag träffar honom ibland bara korta stunder, för min pojkvän litar enormt mycket på mig. Däremot känns det som att jag är en dålig person som inte berättat att jag brukar träffa denna kompis, och därför känns det som att min pojkvän hade kunnat bli sur över det. Det känns som att han då kommer tro att jag döljer nånting när jag berättar i efterhand.
Men jag har bara träffat kompisen några få gånger och nästan aldrig ensam, till mestadels för att jag inte vill umgås med honom långa stunder och helst inte ensam heller. Det känns fel. Jag får dåligt samvete av någon anledning, även fast det ENDAST är vänskap från min sida. Det skulle aldrig bli något med någon annan, den enda jag vill ha är min pojkvän. Men ändå får jag skuldkänslor och känner mig dålig. Kanske för att jag inte hade tyckt om ifall min pojkvän hade en tjejkompis han umgicks med ensam. Tanken känns konstig liksom. Tänk om de får falska förhoppningar?
I och för sig så spelar det ingen roll om kompisen nu skulle fatta tycke för mig och försöka nånting med mig, för jag hade ändå avvisat det. MEN, det känns ändå jobbigt för jag är ganska så säker på att han är ute efter nåt mer och försöker få med mig på den planen också. Känns inte som att det kommer gå att vara vän med honom utan att han får för sig nånting, men samtidigt så vill jag ändå ha en vän då jag bara har så få som jag ändå träffar sällan.
Tips och råd mottages gärna. Är lite vilsen i detta.