Lesbisk mamma

Att din pappa mår dåligt är hans ansvar, inte ditt eller din systers. Ni ska inte behöva ta hand om honom, ni ska inte behöva välja sida. Ja, klart att ni är arga på er mamma nu, om det är hon som har lämnat, men ni vet inte vad som har försiggått i deras äktenskap, vad som har hänt och hur det har varit. Som sextonåring känner man sig ofta ganska vuxen, men i det här fallet är ni faktiskt barn, barn som ska lämnas utanför vuxenrelationen.

Var arg på din mamma om du vill, såklart, men ta inte för givet att hon är ond och elak och bara vill er illa.

1. Din syster är inte ditt ansvar. Vill du hjälpa henne, hitta någon som kan göra det. Skolkuratorn? Mormor? En lärare? 

2. Din pappa är inte ditt ansvar. Han har ingen rätt att lägga över sin sorg och sin ångest på dig. Be honom skaffa professionell hjälp och lämna dig ifred.

3. Din mamma är inte ditt ansvar. Däremot verkar hon vara den enda som håller med om det inte är ditt jobb att ta omhand. Varför inte slänga iväg ett litet sms till henne? Vad kostar det dig? 

Varför är mormor besviken? För att ni inte vill prata med er mamma? Kan du prata med mormor om vad som är jobbigt? Du kanske också skulle kontakta skolkuratorn. Om det är själva grejen att hon har träffat en tjej kanske du ska kontakta RFSL och höra om de har några resurser till dig - kanske du kan få prata med någon som har varit i samma situation?