Svårt att förhålla mig till allt

Kanske var lite otydlig, men med matlagningen så lagar vi mat ungefär lika många gånger. Jag äter med mesta och är inte kräsen när det kommer till mat förutom att jag inte äter korv. Men det lagar han på sina dagar minst en gång i veckan och detta är enligt honom för sonens skull.

Vad det gäller lördagsaktiviteter planerar min sambo och hans son aktivitet och sen får jag välja om jag vill följa med eller inte. Det är aldrig att jag någongång kan få vara med i diskussionerna. När jag har frågat om jag får vara med att bestämma har jag fått höra att jag är själviskt som inte gör saker för sonens skull fastän jag bara vill bli medräknad.

När han var yngre kunde det väldigt ofta vara så att sonen sa att han inte ville att jag skulle sitta bredvid och då kunde min sambo sätta sig emellan istället. Det är sådana saker som gör att jag känner mig lite utfryst. Jag vill absolut inte ha något större ansvar utan som du skriver bara vara medräknad som en del av familjen.