Hjälp bör jag separera?
Hjälp bör jag separera?
Hej jag och min sambo har varit tillsammans i ca 7 år och har 2 barn ihop. 1 Barn med ett handikapp som tar mycket tid.
De senaste säg 2 åren så har vi haft det jobbigt mellan mig och min sambo. När vi pratar med varandra så blir det gärna bråk, och det handlar oftast om inget alls.
I och med att vår älsta pojk tar mycket tid och kraft och behöver extra hjälp av oss så har det inneburit att jag tagit stort ansvar över detta och varit den som jobbat medans min sambo varit föräldrarledig/arbetslös.
Samtidigt bytte jag tjänst med större ansvar och la mycket tid på jobbet. Vilket jag nu har förstått att det varit en sak till som gjort att vi börjat tära på varandra. Lägg då till att det är ett rullande 3-skiftsarbete som jag har.
Min sambo har under de senaste 2 åren påtalat att hon inte mår bra över situationen med vårt älsta barn och att hon känner att jag inte finns där. Själv så har jag tagit allt lite lätt och tjänt att "DET LÖSER SIG".
Hon har velat gå till familjerådgivning eller att jag skulle följa med till hennes psykolog men jag har vägrat.
Men för 2 månader sedan så sa hon till mig att nu har jag bokat tid till familjerådgivningen och du ska följa med. Jag blev arg men jag gick med för hennes skull. (Tyckte inte om att prata känslor med andra så här innan).
Vi hade ett bra samtal och bestämde oss för att vi skulle fortsätta gå dit och reda ut våra bekymmer.
Sedan så har jag den senaste tiden låtit henne gå iväg mycket med sina kompisar för att ha kul och inte behöva vara hemma med barnen hela tiden.
Och det har bara varit bra. Ända tills en gång 1 vecka efter vi hade börjat hos familjerådgivningen. Så var hon ute, jag låg och sov hemma med barnen och vaknade till kollade kolckan och såg att pubbarna har stängt och hon var inte hemma. Tog telefonen och ringde henne, var orlolig att något hänt henne.
Hon svarade inte så jag fick panik. Hon ringde upp tio miuter senare och då fick jag veta att hon satt på en pizzeria. Jag bad henne åka hem direkt. och det gjorde hon.
Dagen efter frågade jag igen varför hon kom hem så sent och fick samma svar men då sa jag till henne att jag vet när pizzeriorna stänger i vår stad och dem var inte öppna då. Hon blev arg och sa inget. Senare den dagen kommer hon och säger att hon var på efterfest. Och hur svårt kan det vara att säga det direkt?
Jag trodde inte på henne men lät det vara.
Framtill 3 veckor till hade gått då hon skulle ut med arbetskollegor som jag med känner. JAg satte mig och pratade med dem och lyssnade på musik, via hennes telefon. hon går iväg för att göra sig klar. Musik dör och jag tar hennes telefon för att starta musiken igen, då för jag se kärleksmedelande från en annan kille. Min farvågor blev bessanade.
Lät henne gå iväg och satte mig vid datorn och kopplade upp mig på hennes messenger (vilket jag skäms för) och kunde läsa hela konversationen.
Jag skickade ett medelande till henne när hon kommit till stan sen bröt helvetet loss. Hon vill inte direkt erkänna allt som hänt och jag vill inte berätta att jag läst allt. Hon tror jag bara läst de sista medelande som fanns i hennes telefon.
Så jag har fått dra ut infon och fått erkännande via att jag kunnat lägga in information på ett spdant sett så hon förstår att jag vet. Samt att jag vet vad han heter så jag talade om för henne att jag kontaktar honom för info om inte hon ger mig det.
Nu så har vi pratat ut om allt och lämnat det bakom oss. Jag har samtidigt förstått att jag stött bort henne de senaste 2 åren. Då hon har kämpat för oss.
Nu har jag öppnat mig och släpper ut alla mina känslor som jag alltid har haft men hon vänder mig ryggen till. Var ute och festade med vänner i helgen på varsit håll och när vi mötes senare på kvällen ville hon inte ge mig en kram. Hon ville danas men henes kompisar ville inte då väljer hon att dansa själv och inte fråga mig som ville dansa och var nära henne.
Vad ska jag göra hon säger att hon inte kan slappna av hos mig. Jag gråter nästan varje dag över denna situation. Jag vill bara att vi ska vara klyckliga igen och få tillbaka vår passion till varandra.
Eller bör jag separera för min egna skull?
Tacksamm för tips:)