Hur ska jag hantera min 5-årings saknad efter pappa

Min son förlorade sin pappa i en olycka förra sommaren.
Min nya kille har han tagit till sig och tycker mycket om men den nye har svårt för att sonen pratar om pappa och saknar honom. Den nye tycker jag ska sluta prata om pappan så kommer sonen glömma. Jag ska inte hålla hans minne vid liv.
Sonen var bara drygt 4 år när olyckan hände, var en dramatisk olycka där vi svävade i ovisshet flera dagar innan besked.
Klart detta var traumatiskt för oss alla, även om vi inte berättade för sonen förrän det var besked så förstod han ju att det var nåt fel dessa dagar...

Hur ska jag få min nya att förstå att min son behöver bearbeta sin förlust och respektera hans sorg...?

Jag har även fått lägga min egen sorg åt sidan för att inte framkalla svartsjuka...

Varför är det så extremt viktigt att skaffa en ny sambo så fort efter ett dödsfall? Man kan ju vara ihop även om man inte bor tillsammans. Är inte barnen det viktigaste du har? Han skall inte alls behöva glömma sin pappa. Låt honom minnas och utsätt inte honom för den människan du är tillsammans med.

Antar också att det är samma person som skrivit den andra tråden.

Men någonting som jag inte sett någon skrivit än är det här:

TS, du vet att alla runt omkring din son under hans uppväxt kommer att påverka honom? Kommer att påverka hans personlighet? 

Om det här är samma sambo som inte gillade att höra honom prata om sin pappa, raderade filmer och vill kontrollera er (jo, det är det han vill du har bara inte accepterat eller insett det ännu. Det kommer bara bli värre och värre och eskalera) - vill du att din son ska bli påverkad av den personligheten? Vill du att din sons personlighet ska påverkas så att han blir lite åt det hållet? 

Om.inte.så.lämnar.du.din.sambo.

Du måste inse - alla rosa fluffmoln, alla andra fina sidor som han än må ha, alla kärleksfjärlilar i magen till trots - han är ingen bra kille. Även om han har bra sidor som jag är säker på att han också har så överväger hans dåliga det som det skriker om det! Alla människor har bra och dåliga sidor, men ibland måste man ändå inse att någon inte är bra för en och gå därifrån. Tänk på din son och hans uppväxt. Hans barndom.