Sen abort?

TS
Jag ber om ursäkt att jag inte orkar läsa megatråden så du har kanske läst det förut.

Jag ska berätta hur det är ur mitt perspektiv. Jag har en ärftlig defekt som kan leda till mycket svåra följder, ett liv som kräver avancerad vård 24/7. Problemet är diagnostiseringen, att man behöver först inse att man är gravid, därefter ska man slåss för själva provtagningen som är APDYR så att vårdcentralerna/MVC gärna skjuter kostnaden på någon annan. Därefter ska analysen ske och bara det kan ta 3-4 veckor. Det är inte säkert att man hinner med en abort förrän det är mycket sent.

Så som jag ser det finns lagen för att skydda eventuella avkommor från sådana som mig.

Det där är inte realistiskt någonstans. Oavsett hur många gravtestyer man gör kommer det att ta tid att upptäcka eventuella skador. Det du i så fall förespråkar är att sådana som jag inte ska skaffa barn. Alls. Var drar man då gränsen? Ska enbart rika, fullt friska få skaffa barn utan att ständigt göra gravtester?

Som jag skrev finns det ingen möjlighet att testa och upptäcka innan v12 utan beskeden kommer alltid sent, tveksamt om det ens hinner före v 16. Sist det var aktuellt skedde testet i v17! Testet tar som sagt runt 4 veckor. Enkel matematik vilken vecka man är i då?

Du förstår, för en del är livet inte ett tåg som går ständigt framåt i expressfart som man kan åka med utan att titta åt annat håll än framåt. Vad det egentligen handlar om är förståelse för att omvärlden inte ser ut för alla som för en själv, eller med ett ord: ödmjukhet.

I övrigt, som har med ödmjukhet att göra och angående din TS där du skriver att man får abort för att man inte vill ha barn. Ja, det är så att alla inte vill ha barn ens när de är gravida. Det ÄR bättre för de barnen att inte födas än att växa upp med föräldrar som för sitt liv inte vill vara det. Att hävda att man vill ta bort den rätten är att döma andra till misär och elände samtidigt som man vägrar ta ansvar för andras lidande. Det är bara fegt och inskränkt. Men visst, det utmanar ens egna känslor med tanken att andra INTE VILL bli föräldrar.

Jag tror att om det är så att man gör det av sociala skäl så finns det verkliga och påtalgliga orsaker varför man gör det. Att det kanske finns en komplex problematik som är så långt ifrån kan komma från medelsvenssons alla småbekymmer om de ska använda svarta eller gråa skor idag.

Det är bättre att barnet inte blir något barn än att det tvingas växa upp i kanske kaos, som oönskad och oälskad. Vad sånt ledde till vsåg man tydligt före abort blev tillåtet. Jag såg vad det gjorde med min svärmor som växte upp som oönskad, oälskad och påtvingad på en kvinna som inte ville vara mamma.  Man kan inte önska sin värsta fiende en sån uppväxt!  Det är egentligen ofattbart att man inte lyckas tänka längre än till sin egen box.

För en sak vet vi, att fosterhemsplaceringar inte är speciellt bra utan en nödlösning då det är kostsamt för både samhälle och individer.  För att förorda något slags samvetesförbud som det handlar om när man inte accepterar sociala skäl,

Du är alltså beredd att offra ett liv som finns mot ett som inte är en juridisk person.
Det är inte så lite cyniskt...

JAg antar att du inser att det du funderar på kommer att kosta massor i skatt under massor av år. Vård, placeringar, tvångsvård etc etc.

Det slår mig att det är precis såhär det brukar fungera i totalitära stater där de vill ha fler arbetare - de tvingar kvinnoir att föda barn mot deras vilja och till vilket pris som helst.
Skulle du, ärligt, vilja leva i en sådan stat?

Jag vet och det är inte den enda totalitära staten som gjort så utan tvärtom är det vanligt förekommande. Det är ett "strålande" sätt att få fram massor och billig arbetskraft.

Det är precis det du INTE gör genom att du förespråkar tvångsvård och tvångsåtgärder på levande människor. Du skyddar dem inte utan vill utsätta dem för mycket grova övergrepp i statens namn!
Du förstår nog inte vad det kan innebära att vara tex missbrukare, psykiskt sjuk eller ha en mycket trasslig social situation. Alla har inte dina förutsättningar och kan inte ta ansvar på samma sätt som du kan.

Säg det till den enda som råkar ut för dina övergrepp. Att de ska vara tacksamma att de bara har sällskap av ett hundratal varje år. Förutom mamman råkar även barnet illa ut. Sen har vi personalen som ska utföra dina övergrepp. Blir rätt många som varje år ska hantera detta...

Nej det är inte ett ingrepp i friheten du pratar om utan ÖVERGREPP! Kalla saker för dess rätta namn.
Att du ens försöker jämföra med kriminalvård är bara smaklöst och visar att du endast har ogenomtänkta känsloargument. Det är ok det med men då bör du även tänka tanken ut att du faktiskt anser att övergrepp är helt ok i statens namn.

Hur reducerar man skadeverkningar av statliga övergrepp? Hur ska personalen tackla det? Vilka extraresurser ska du sätta in där? Framförallt, är du beredd att betala extremt mycket mer i skatt?

Med all respekt men inget av det du länkar till är att betrakta som fakta. Källkritiken hos media är under all kritik. Det är vanligt att media sprider myter och inte fakta så vill du ha fakta måste du söka på annan plats.

Blairw i tråden har länkat till sådant som kan betraktas som källor, börja läsa dem.

Har du själv ett handikappat barn?