Sen abort?

Tillåt mig rätta mig själv. Det är inte 2.5% av alla aborter som utförs efter v.18, det är knappt 1.5%. Så av alla aborter som sker är det 0.48% som sker pga sociala problem efter v.18. 

2015 utfördes 38,071 aborter i Sverige. Är det extremt många? Jag vet inte, hur definierar du extremt många? I relation till vad? Förut? Andra länder? Någon ideal siffra över hur många aborter bör utföras? 

Personligen anser jag att antalet aborter nog stämmer överens ganska bra med antalet kvinnor som inte ville eller kunde sätta ett barn till världen just nu, av olika anledningar. Vill inte föreställa mig hur mycket mer överbefolkad och ledsam världen skulle vara idag utan möjligheten till abort. 

Utav de som aborters i sena veckor (18-21+6) så ligger den siffran inte ens riktigt på 1.5% av alla aborter. Eller 559 st. Endast 0.47% (eller 180 st) av alla aborter skulle väl kunna ingå under din kategori utan några "egentliga orsaker" (sociala problem som orsak). Därtill, utav dessa 0.47% som du bedömer som utan "egentliga orsaker" så har du faktiskt ingen aning om hur många av de var just det och hur många som du hade ansett hade egentliga orsaker. Och det är inte heller upp till dig att bestämma. 

Inte sett någon i denna tråden påstå att det är ljug och hittepå? Här har du dessutom rå data på det. Kan du ärligt säga att du tycker att 0.48% av alla aborter är orsak nog att sänka abortgränsen? (Retorisk fråga, du behöver inte svara). 

Visst kan du ifrågasätta, det är väl allas rätt. Men det jag känner att många missar i denna tråd är att identifiera vad problemet är, vad är grundfrågan som svensk lag utgår från? För grundproblemet handlar om att sätta två rättigheter mot varandra; en persons rättighet till autonomi (en extremt högt värderad rättigheter i de flesta lagböcker världen över), mot en persons rättighet till liv (också extremt högt värderad rättighet). Då blir frågan, för Svensk lagväsen iallafall, att komma fram till en juridisk definition av när är man en person.

I Sverige har vi valt att man är en juridisk person när man kan klara sig utan att vara en parasit på en annan människa (alltså i princip när man tekniskt sett skulle kunna sluta inskränka på en annans persons rättighet till autonomi och sin kropp). Den tidpunkten är baserad på aktuell forskning och medicinsk teknologi, som idag visar att ett foster skulle kunna överleva utanför livmodern efter v.22 (med hjälp av medicinsk teknologi då), därav anser vi då att fostret blir en juridisk person först vi den tidpunkten. Om forskningen kan visa något annat, eller den medicinska teknologin blir allt bättre så är det mycket troligt att vi kommer ändra lagen därefter. 

Fast sociala skäl kan vara missbruk, hemlös med psykisk ohälsa, kvinnor som lever under svåra förhållande som redan har 4 barn placerade i familjehem, kvinnor med låg kognitiv förmåga..

180 st för att vara exakt. Personligen tycker jag inte det är så mycket. Eller 180 st i sig låter ju mycket kanske, men ställ det i proportion till hur många aborter som sker eller hur många som inte gör abort (som föder) så är det inte särskilt många alls. Så det handlar om en liten del, en mycket liten del till och med.

Som jag tidigare skrivit, svensk abortlag utgår inte enbart ifrån huruvida ett foster är friskt eller inte, det räcker inte för att välja vart man ska sätta tidsgränsen för abort. De utgår från när fostret är livsdugligt och därmed blir en juridisk person i svensk lag. Det spelar ingen roll hur sjukt eller friskt fostret är, för v.22 anses fostret inte vara livsdugligt och därav går den gravidas rättigheter före. 

Du har belägg för att kvinnor ångrat sig och får beviljad abort efter vecka 18 utan att det föreligger sociala skäl bakom beviljandet?

Det är ju inte så att en psykiskt instabil person som av misstag blir gravid och bestämmer sig för att behålla inte har skäl till abort om hon efter ett antal veckor kommer till insikt att det inte kommer att fungera, det är ju heller inte så att den som tror att mannen nu kommer att sluta misshandla inte har skäl till abort när hon kommer till insikt att det alls inte blev bättre utan förstår att hon aldrig kommer att slippa mannen om hon föder hans barn.

Men vi måste se till siffror när vi pratar om beslut som påverkar halva befolkningen direkt (kvinnor alltså). Vi kan inte använda folks personliga erfarenhet av hur det går till som underlag för vilka beslut vi ska ta. Jag vet inte ens själv hur jag personligen ställer mig inför abort överhuvudtaget, eller en sen abort, och verkligen inte inför att man som barnmorska ska behöva se när ett foster ligger och andas ett tag efter en abort. Jag tror det skulle kännas fruktansvärt att uppleva. Men, hur jag känner inför det senare är till stor del baserat på min mänskliga instinkt att vi vill skydda det som är litet och försvarslöst. Logiskt, alltså baserat på vetenskap, så tyder det på att det lilla fostret inte har ett medvetande och inte kan känna smärta. Att fostret egentligen inte är mer levande än vad än blomma är t.ex., eller något annat levande ting som saknar medvetande och känslor. Jag kan skilja på mina personliga känslor och vad jag logiskt vet, och logiskt så måste jag hålla med om nuvarande lagstiftning baserat på nuvarande vetenskapligt underlag. 

Men som sagt, jag hoppas se mer forskning kring det och är helt mottaglig inför resultaten av framtida forskning och att omvärdera min ståndpunkt om framtida forskning ger oss mer valmöjligheter och information. 

Du an väl inte veta förhistorien till varför kvinnor beviljats en sen abort eftersom skälen finns hos Socialstyrelsen och inte hos vårdgivaren, det är ju nämligen sekretessbelagda uppgifter.

Att sänka abortgränsen med två veckor skulle innebära att vi fortfarande har en generös abortgräns men också att risken att levande foster aborteras minskar betydligt.

Du menar alltså att det står utförligt om vårdtagarens fleråriga kontakt med psykiatrin eller vilket långvarig missbruk patienten har och du trots att du vet detta anser att abortgränsen ska sänkas och dessa ska föda sina barn,

Du menar alltså att det står utförligt om vårdtagarens fleråriga kontakt med psykiatrin eller vilket långvarig missbruk patienten har och du trots att du vet detta anser att abortgränsen ska sänkas och dessa ska föda sina barn,