Jag är så orolig för min dotter hon leker inte med de andra barnen på förskolan. Hon hänger efter de vuxna eller går runt själv. När jag frågar vem hon 1leker med svarar hon inte. När jag frågar vad hon gör på förskolan säger hon att hon jobbar och hjälper personalen. Jag är orolig för att hon ska ha någon slags autism. Det är samma sak när vi är på lekplatser men då leker hon med sina syskon.
Det låter som mig som liten. Fick diagnosen Autism som vuxen. Jag tycker att du ska tala med bvc eller någon annan läkare om dina misstankar, så flickan kan få hjälp.
Jag kan förstås inte säga att det inte är autism men jag hade inga vänner i den åldern och föredrog att vara med personalen Jag fick min första riktiga kompis när jag gick i ettan. Jag har inte autism eller någon annan diagnos och jag har aldrig haft problem att skaffa och behålla vänner.
Vad säger personalen?
Tack för era svar. Jag får ta upp det med BVC
Personalen är inte orolig men jag litar inte riktigt på dem eftersom de säger att min dotter leker med andra men när jag frågar vad de leker så säger att hon bygger pussel med andra barn typ sitter vid samma bord det kallar jag inte lek.
Det är ju tänkbart att hon är blyg eller introvert till sin natur. Men visst kan det vara autism också eller någon annan neuropsykiatrisk diagnos. Men i min erfarenhet brukar autism betyda större praktiska problem när man är utsatt för en normal förskolemiljö. Det brukar kort sagt märkas att de far illa av att verksamheten inte är utifrån deras behov
Ja, autism handlar om så mycket annat än kompisrelationer. Leker hon med andra barn hemma/grannar/släkt? Har hon möjlighet att leka med andra än sina syskon på fritiden?
Finns det några andra tecken på att hon skulle ha en funktionsnedsättning?
Vad har hon för intressen och hur ligger hon till i utvecklingen?
Min son betedde sig också så i den åldern och det berodde mest på att han var ganska långt före i den intellektuella utvecklingen. Han ville helst prata om rymden och teknik och hade ett avancerat språk redan då, vilket de konstaterade på BVC.
Jag undrade också över autism och han utreddes av neurolog som konstaterade att han helt enkelt är begåvad och lätt blir understimulerad. När han blev äldre hittade han vänner med samma intressen och som var mer på hans nivå.
Jag har fortfarande kvar mina funderingar om autistiska drag, även i min fars och mitt eget fall, men jag tror inte att sonen skulle uppfylla kriterierna för en diagnos. Ju äldre han blir desto mindre "udda" verkar han.
Sedan är barn trots allt individer och att hon inte leker med andra barn nu behöver inte betyda att hon har någon diagnos eller kommer att vara ensam i framtiden. Mycket av det jag oroade mig för då är inte längre ett problem nu när sonen är i mellanstadieåldern.
Jag har liknande erfarenhet som T. Mitt äldsta barn var väldigt ointresserad av andra barn och höll sig mest till de vuxna eller gick runt ensam när han var liten. När han var i fyraårsåldern började det plötsligt ett nytt barn på avdelningen som också var lugn och introvert och som framförallt delade samma specialintresse. Medan de andra barnen sprang omkring och slogs med pinnar och jagade varandra kunde min son och hans kompis sitta stilla på en bänk och hålla långa och invecklade diskussioner om egenskaper hos olika dinosauriearter och om skillnaderna i växtlighet mellan jura- och kritaperioden.
Idag är han snart tio och är fortfarande väldigt lugn och lillgammal i sitt beteende, mycket ointresserad av lagidrott och väldigt kunskapssökande, håller sig helst till ett fåtal kompisar som också är lagda åt samma håll. Nog märker vi att han är introvert och lite blyg, men några tecken på autism visar han absolut inte upp.
Låter som mig när jag var liten. Mina föräldrar fick tvinga ut mig på gården för att leka med andra. Jag tyckte om att sitta för mig själv och måla. Men med åren i skolan så blev jag mer och mer social och jag är "normal". Idag är jag extremt utgående och social, tar för mig så jag tycker inte du ska behöva oroa dig. Du låter som mina föräldrar och försök istället se det som att hon är trygg i sig själv och gör det hon själv tycker om:)
Tack för alla svar. Hon är också sen med språket och går hos logoped vilket kanske också påverkar socialt. Hon leker med syskon ibland inte andra barn . Det gör verkligen ont i mig när jag i samband med hämtning på förskolan iakttar henne och ser henne gå runt själv.
Talet kan mycket väl spela in, leken i den åldern bygger mycket på språk framför allt bland tjejer,då börjar rolllekarna komma på allvar " vi leker att du är en bebis och så leker vi att du gör si och så gör jag så och då säger du xy...." 😊 Har man då inte språket riktigt och kanske är lite försiktig av sig så är det inte så lätt att hänga med i lekarna,att då sitta med en kompis och pussla ett pussel ihop eller leka med en leklåda tillsammans ( små dockor,playmo,nopper eller vad man nu har i lådorna ) är enklare den leken kräver inte konversationer på samma sätt. Det som är viktigt är hur Dottern mår! Hur upplever Hon sin dag är hon glad över att gå till förskolan,är hon nöjd med det hon gör ? Så länge svaren på de frågorna är " ja" så är det ingen fara alla barn är olika .😊 Vad det gäller autism ,så skulle jag inte sätta den stämpeln på henne baserat på vad du beskriver, jag har i mina grupper under årens lopp nästan alltid haft minst ett barn som är som du beskriver din dotter endel med sen språkutveckling och endel med " normal" språkutveckling men det de haft gemensamt är att de alla gillat att vara själva,eller att vara med pedagogerna . Vissa för att de vill kunna styra leken helt själva- det kan man i te göra med en jämnårig kompis, vissa har varit mer intresserade av pussel och spel etc än rolllek men av alla dessa " ensamvargar" så är det kanske 2-3 st som vi misstänkt ligga inom autisspektrat de övriga har efter de gått vidare upp i skolan kommit på att det där med kompisar att leka med faktiskt kan ge dem något och kan vara riktigt skoj 😄
Skönt att höra att det faktiskt kan vara normalt jag jämför mycket med äldre syskon som tog hem kompisar var bjudna på kalas och annat i samma ålder.