4-åring som aldrig lyssnar! HJÄLP

Du ställer väldigt höga krav på ett ganska litet barn. Dessutom måste jag säga att du själv lyssnar ju inte heller så varför ska han göra det? Trots att hot och indragna saker inte hjälper fortsätter ni med det. Varför då?

Barn i den där åldern har ofta usel impulskontroll. Anledningen till att inget hjälper är för att han faktiskt inte kan sätta era hot och straff i samband med det han gör. Och inte heller kan han hjälpa att han gör saker han inte "får" för er. 

Det finns bra föräldrakurser som kommunen anordnar, där kan ni säkert få bra tips på hur ni kan göra för att få bättre relation med barnet.  Även om just detta kanske är en fas kan det vara bra att jobba framåt för det lär komma en drös med faser innan sonen är klar att flytta hemifrån ;)

Va ,jag fattar ingenting, varför håller ni vuxna på så där? Varför måste man sitta still och se på tv tyst? Varför tror du att en fyraåring har förstånd, konsekvenstänkande och impulskontroll nog för att förstå kopplingen till indraget lördagsgodis och dessutom agera utifrån det?

Sluta med massa konstiga hot och ologiska krav så lär det bli lättare...

Ja, kanske gör vi det. Det är vårt första och enda barn, jag har inga tidigare erfarenheter av en 4-åring och de kommer inte med manual det är därför jag ber om råd. 

Saken är den att när de tillexempel har bokläsning på förskolan så pysslar han med annat vilket stör de andra barnen. Detta har pedagogerna påpekat för mig och jag har då sagt att om han inte kan sitta tyst och lugnt med de andra barnen så får ni väl helt enkelt be honom att gå därifrån och göra något annat men de verkar tycka att alla barn ska sitta stilla och lyssna, så också han. Att jag inte har tidigare barn gör att jag lyssnar mycket på pedagogerna och utgår ifrån deras erfarenheter (eller kanske snarare önskemål).

Det är ju inte bara vid sådana här tillfällen som han inte lyssnar. Utan han kan göra saker som rent av kan skada honom. Hoppa från soffan till tv-bordet, när vi förklarar att han kan göra sig illa så lyssnar han inte. Det är liksom då de här "hoten" kommer. "Om du inte lyssnar på vad vi säger så får du gå och lägga dig", Men det måhända att jag har fel. Så vad menar ni?

Ska vi helt enkelt låta honom hållas med allt det han gör? Inte sätta några regler alls. För det hjälper liksom inte att sätta sig ned och försöka vara pedagogisk, förklara varför han inte får göra något. Det fungerar inte heller att avleda.

Jag rekommenderar verkligen en föräldrakurs. För det är exakt så som du säger, barn kommer inte med en manual och det är jättesvårt att vara förälder ibland. Den här kursen heter KOMET och där får man bra handfasta tips och råd hur man kan handskas med olika situationer och barn i olika faser. Kika in på hemsidan här.

Petra Krantz Lindgren tycker jag är verkligt bra också. Mjukt och fint föräldraskap utan hot och tjat. Hemsida här.

Man måste ju inte använda sig av allt men lite tips här och där kan man ju plocka!

Jag hoppas du inte tror att jag tycker du är en dålig förälder för det är absolut inte vad det handlar om. Herregud så många fel jag har gjort i så många situationer. Sett i backspegeln skulle jag vilja börja om och göra om, göra rätt. Barnen har dock blivit skapligt trevliga ändå så någonstans har man väl gjort rätt.

Det är ju inte bara hot eller ingenting som gäller som barnuppfostran. Ho, ni måste hindra honom från att göra livsfarliga saker men tror du verkligen han slutar hoppa mellan soffan och soffbordet på måndagen för att ni hotar med indraget lördagsgodis?
Mycket bättre att försöka vara lite alert, hindra honom och säga "nej, så får man inte göra".
Jag tror också en föräldrakurs kan vara en bra idé alt läsa några böcker om barnuppfostran.

Är i samma sits, jag har en super energiskt barn. Har alltid varit så sedan hin car liten. lyssnar inte på NÅGON.

Mitt barn har precis börjat skolan och är sex år, det är inte lätt och det är mycket bråk hemma. Inga vredesutbrott mer att hon inte lyssnar och gör oss galna å är super energisk hela tiden.

I skolan är de lite oroliga över att hon är så okoncentrerad och uppe i varv.

Nästa år ska en specialpedagog vara med och "kolla". Känns jobbigt och tänker att hin kanske har adhd eller något.

Ni har testat att dra in på förmåner och det hjälper inte ett dugg. Då är det dags att försöka göra annat. 

1) Hindra barnet från att göra farliga saker. Vill barnet hoppa i soffan, så tar du vänligt men bestämt tag i barnet och får det att stanna/sluta. Sen gör ni något som är mer aktivt tex tar fram en liten 80-talsstudsmatta som man får använda inomhus eller går ut och leker.

2) Eftersom barnet inte efterfrågar TV så bör ni inte låta barnet se på TV. Aktivera barnet istället. Spela brädspel/kortspel, läs böcker, gå ut, pyssla, baka osv.
Om barnet vill se på TV och ni (liksom vi i vårt hus) tycker att det går man sittandes i lugn och ro, så säger man: "Du får gärna titta på TV och se 2 program, om du kan sitta stilla och fint. Om du har för mycket spring i benen, så gör vi något annat istället." Så får ni se hur det går. Om det inte går bra, skuldbelägg inte! Det är ju inte ovanligt att man tröttnar på något och istället vill göra något annat.

3) Försök att inte förmana för mycket, var lite före istället och förbered + gör saker tillsammans. Försök att säga JA så mycket det bara går, så sparar man NEJ till allvarliga grejor. Även om man inte "orkar" gå ut så gör man det om barnet frågar om man får gå ut. Man kan även försöka att styra bort sådant som man inte vill, på ett positivt sätt. Tex om barnet vill ha bulle, så säger man inte NEJ - du får ingen bulle.
Säg istället: Vi äter bullar på helgen, så på lördag får du jättegärna en bulle och nu får du en morot om du vill ha något att tugga på.
Tänk en extra gång - är det OK? Eller är det skadligt/omöjligt?
Det kanske är trist att låta barnet bada i 1 timme varje dag i badkaret, men är det omöjligt? Oftast inte, bara när man måste gå till fsk eller liknande. Och då säger man: Javisst kan du få bada när vi kommer hem från fsk och har ätit kvällsmat (eller vad som skulle funka att göra).

Gå utbildning eller läs böcker! Det hjälper och stärker.