Liljekonvalj skrev 2016-12-20 13:09:53 följande:
Vad tufft för dig TS!
All styrka till dig. Kaoset brukar stilla sig efter en tid, men det är hemskt när man är mitt i det.
Innan du bestämmer helt så ställ dig frågan, vilket beslut kommer du vara nöjd med om 2 år?
Det är oerhört jobbigt att behöva ställas inför att välja abort, men det finns alternativ. Om man inte har det stöd och den kraft som behövs så finns det så många ofrivilligt barnlösa par som längtar efter att få adoptera en liten. På det sättet ger du barnet en möjlighet till liv, du ger en enorm gåva till ett annat par och du själv kan leva med sinnesro om du inte vill abortera.
Adoption av svenska barn är inte vanligt, men det händer. Jag är socionom och har kontakter så jag kan hjälpa dig om du skulle vilja.
Lycka till, hoppas du landar i ett beslut som ger dig sinnesro.
Kram!
Råder INTE till detta. Min väninna födde barn som ung (jag och pappan var med på förlossningen). Hon blev "tvingad" av sina föräldrar att adoptera bort barnet och hon har ångrat det beslutet VARJE DAG sedan dess.
Hon firar sonens födelsedag varje år och kunde inte få fler barn sedan dess.
Fortfarande kan hon titta på män i sonens ålder och undra om det är han. I början var det nästan sjukligt.
Nej, jag tror abort är ett lättare beslut att leva med. Min väninna kommer ALDRIG bli hel mentalt igen, detta var 25 år sedan!