Hej tjejer! Igår imorses kl 7.45 föddes vår underbara dotter som tog hela 30 minuter att komma ut. Det hände mycket så sån kort men berättar mer när jag kommer hem för vi är inne på bb fortfarande och åker hem kanske imorgon. Så att... det blev ingen studie om igångsättning här inte som bm erbjöd oss. Så nu är jag äntligen mamma till en underbar söt liten prinsessa! Hon föddes vecka 39+0.
Känns som att magen ska explodera nu, när som helst. Så spänd och varenda blodådra syns igenom det tunna skinnet. 
Har en liten fråga som kanske någon kan svara på..
Bonusen har mollusker och haft ganska länge nu.. minst 6mån. Enligt vad man läser så smittar det ju väldigt lätt. Min sin hade TVÅ stycken för typ 2-3 år sedan så an verkar vara immun, jag hade som barn också och sambon med. Så vi smittas ju inte. Ändå är vi noga så han inte smittar sig själv mer. Byter handduken ofta, sängkläder osv. Men snart kommer ju bebis...
Vi vill INTE att bebis ska få det! På morgonen brukar ju barnen hoppa upp i soffan i bara kallingar och typ kolla tv. (Vi har visserligen skinnsoffa) men det kanske räcker för att smitta bebis.. sambon börjar få oanik och vill göra ALLT för att få bort dem här äckliga plupparna på pojken. Har köpt NoPoxivir, men mamman VÄGRAR hjälpa till på sin vecka helt plötsligt.. tidigare har dem/vi försökt torka ut med klorhexidin som läkaren också föreslog.. men funkar inte, kanske för mamman inte gör alls på sin vecka..
Han klagar själv på dem, säger att dem retas på dagis, dem kliar, är fula och äckliga osv.. så för hans skull har vi försök länge nu. Men eftersom den sitter på skinkorna, några på benen, 1-3st på rygg/mage så vill såklart läkare att de ska försvinna av sig självt..
Nu är jag tillbaka! Med en son som är 3,5 dygn gammal:)
Jag skrev sist när jag var påväg in i bilen för tid på fl kl 9. Vi fick åka in för att konstatera att det var vattenavgång sen skickades vi hem kl 13. Jag hade ju rejält ont men då värkarna var oregelbundna och hade inte visste hur ont det skulle göra köpte jag det och åkte hem.
Var så innihelsike trött ville bara sova men värkarna höll mig vaken så efter en timme ringde jag in och berättade läget och fick komma in igen kl 15. (En timmes körväg)
Tillbaka på fl fick jag sömnmedel och morfin och fick en sovsal som jag vistades i 16-19 men värkarna fortsatte att bli värre och värre.
Fick komma in på fl-salen kl 21 och kl 02.43 den 30 augusti kom Nils till oss.
Jag hade en lång dag men jag minns inte så mkt av den i efterhand det är min man som fått återberätta det mesta i detaljväg för mig. Jag har dock en positiv upplevelse och känner bara wooow kvinnokroppen är fantastisk!
Nu kämpar vi på med amning uppstöttat med lite ersättning. Imorgon ska vi på 3dje återbesöket för att utvärdera ev gulsot.
Annars mår vi toppen. Vi är så himla lyckliga!
Jaha då har jag varit på bedömning.... gick ju sådär eftersom jag isf vill ha en naturlig igångsättning och det var jag inte tillräckligt mogen för. Fattar inte sånt här riktigt men tappen var mjuk och börjat dra sig framåt, men fortfarande ca 25mm lång. Dock börjat öppna mig 1.5-2cm så en hinnsvepning gjordes. Jag har ju gjort det i tidigare graviditeter som inte funkat så har inga förhoppningar för det.
Blä känns lite trist just nu...hade nog för mycket hopp inför idag :(.
Hur går det för er andra? :)
Hur mår du nu Erijon? Fått någon hjälp ang sonens mollusker? Kan tyvärr inget om sådant.
Men det låter väl som att tappen är rätt mogen.. eller? Mjuk, framåtriktad och öppen 1,5-2cm låter som början till mogen för mig. Kanske inte tillräckligt för.. vad tänkte dem göra?
När jag blev igångsatt förra gången med sonen, så var tappen : <50% utplånad, längd 2cm, sakralriktad, medium konsistens, öppen 0,5-1,5cm - står det i min journal. Sen vet jag inte exakt vad allt detta. Etyder men jag blev igångsatt med bard-ballong!
Nej ingen hjälp med dem. Dock köpt ett medel som heter NoPoxivir för just mollusker. Dem ska försvinna på ca 4 veckor av den. Enligt vad vi löst och hört av andra som använd den så funkar det! Håller tummarna.
Jag mår bra. Mycket förvärkar och sammandragningar, stick och hugg mitt inne i slidan liksom.. så ont och obehagligt.
STORT Grattis till alla bebisar! Jag blir lika avundsjuk varenda gång.
Igår hade jag ganska mycket sammandragningar och förvärkar, speciellt på kvällen. Sen när jag torkade mig när jag kissat kom det lite rosa.. har INTE ringt någonstans. Nu är det borta.
Min tur att få skriva :)!!
Igårkväll 22.42 kom finaste tjejen till världen efter 2.5 timme från första känning. Vi hann in en hel timme - tom lite mer. Så skönt!
Strax efter 20 startade värkarna och bara en kort stund senare var det väldigt intensivt och barnvakten ringdes hem samtidigt som vi förberedde oss för att åka och kom iväg samtidigt som barnen åkte till mormor.
Väl inne blev det direkt förlossningsrum där jag undersöktes och för första gången var jag "bara" öppen 6cm. Med de andra har jag varit fullvidgad vid ankomst...
45 min senare öppen 8cm och då togs hinnorna och efter ytterligare 20min kom hon efter 4min krystvärkar. Tacksam att vi även denna gång åkte direkt;).
2 stygn blev det och nu kämpar vi med amningen och bara myser <3.
Nu har det kommit blod två gånger efter sex. Vet att man kan vara extra känslig, men det var endast hänt en enda gång förut precis i början av graviditeten. Men nu två dagar i rad.. har inte ringt in. Bör jag göra det tro? Rätt osugen på att ligga på förlossningen med ctg för att få höra "det är helt normalt med en blödning från slemhinnan under grav" för det känns som ALLT är normalt..
Vad tror ni? Tänker väl att jag ska ringa förlossningen och rådfråga men..
25/9, kl 01 ca. vaknade jag av att jag drömde att jag hade värkar. Det var ingen dröm.
Väckte sambon ca 02.00 då dem var regelbundna med ca 5min mellanrum och da "du.. jag tror inte du kan åka till jobbet idag. Jag har värkar!"
Vid 02.30 kom min vän, också vår granne och slumra på soffan så jag fick åka in på kontroll (de stora barnen sov) då jag helt ärligt inte riktigt fattade om det var igång på riktigt. Väl där får jag veta att det är igång men det har inte hänt så mycket med tappen. Ca 2cm lång, öppen 1,5cm ungefär (detta var söndag natt till måndag. Gjord hinnsvepning på lördagen! Tappens tillstånd typ exakt såhär)
Åkte hem. Värkarna tilltog, blev tätare, mer intensivare. Började göra ONT. Vid 6 satte jag mig i duschen och fick andas mig genom värkarna för att stå ut. 9,35 gick vattnet (däremellan hade sambons mamma kommit för att ta hans son, min var skjutsad till skolan. Osv. Jag hängde med i bilen men kunde ej gå ur pga värkarna var fruktansvärda) och värkarna blev helt otroliga. Vid 10 bestämde vi och förlossning att jag skulle komma in. Visste ej om bebis var fixerad. Väl inne, vattenavgång konstaterad (såklart. Gick ej att ta fel. Så jäkla coolt! Var som ett bowlingklot studsade mot mitt bäcken sen bara forsade det klart fostervatten på badrumsgolvet. Vad jag skrattade.)
Tappen helt utplånad, öppen 2cm.
Fick ett rum. Lustgas, senare morfinspruta.
Tiden gick.. och gick. Fick Eda. Hjälpte en timma. Fick extra av allt man kunde. Narkosen fick sätta ny. Eda nr2. Samma sak fast ca 2h. Hade SÅ ONT. Min kropp ville inte hänga med.. öppnade mig sakta.
Fick vila nästan sova mellan 00.00 och 02.00, natten till 26e. Värkarna fortfarande helt otroliga men edan tog lite bättre denna gång.
Öppen som mest 6cm, bebis stressad. Läkare kom. Elektrod sattes, fick värkstimulerande. Bebis stressad. Laktatprov 5,3. Som sedan gick ned till 4,1, men sista provet visade 4,4, dvs påväg upp igen. Beslut om akut sectio.
Min värld rasade samman. Värkstimulerande avstängs. Fick massor av bricanyl för att stanna värkar. Inget hjälpte.
Hade stormvärkar, knappt tid emellan. Öppnade mig inte mer. Rullades till operation. 07.02 är Edvin ute. 3364g och 50cm. Alldeles underbar.
Dock upptäcks infektion i livmoder då.
Får antibiotika intravenöst.
Dagen efter, dvs 27/9 får vi åka hem med vår klutt. CRP 380. Helt stört.
(Blev dessvärre inlagd igen då jag fick infektion i snittet. CRP 260..
inlagd med antibiotika IV. Öppnade upp snittet ca 1cm, vätska ur. Åkte hem efter två dygn igen med CRP på 159. Sist dem ringde om provsvaren var CRP 18, efter dubbel kur antibiotika hemma.. ÄNTLIGEN är allt som det ska igen. Bebis vägde 3970g (54cm) på 16dagars kontroll. Som minst 3064g när han var två dygn.
Han mår helt enkelt väldigt bra!)
Så det blev septemberbebis trots allt!
Jag undrar om ni inte har en efter-tråd för alla septemberbebisar här på FL?
Skulle vara kul att höra hur det gått för alla, vad det blev och vad alla småttingar heter! :D