Vad anser ni om detta?

Jag hade tyckt att det kändes konstigt men jag hade inte ansett att det var fel.

För mig handlar det faktiskt väldigt lite om genetik utan mer om ifall man har vuxit upp tillsammans eller ej. Jag förstår att TS känner att kusinbarnet är en mycket nära släkting till henne eftersom hon och kusinen var nära under uppväxten, men för barnen är det ju inte så. De var två tonåriga främlingar som träffades och blev kära.

TS, jag tycker det verkar som att du överför din och din kusins relation på era barn. Om du och din kusin hade blivit ett par så hade det varit knepigt. Men detta är två unga människor som har haft så lite med varandra att göra under uppväxten att en av dem inte ens är medveten om släktskapet. Hur kan det vara omoraliskt att de fattar tycke för varandra och tillåter sig att leva ut sina känslor?