Diskbråck, hur ont gör det?

Jag har diskbrock fick det -98 och jag var så sjuk att jag inte kunde gå eller stå eller få på mig kläder eller av. kunde ej häller gå på toaletten själv.

När jag gjorde mr så fick jag reda på att 5-6 ländkotorna (skivan) var trasiga och det går endast att stel operera eller att jag tar kortison spruta och hoppas att det hjälper och det sist nämnda tog bort smärtan så jag kunde gå som vanligt igen. Jag får av och till ont ibland, men jag vägrar att opereras.

För ländryggen har det varit ett par eller tre gånger sen -98. Jag fick i och med diskbrocken även ichias som strålar i hela högra benet.

Jag har även fibromyalgi så ibland vet jag inte vilken av smärtorna är jobbigast. Men diskbrock gör väldigt ont.

Jag kunde när det var som värst knappt gå för benet följde inte med utan släpade efter, jag kunde inte sitta och inte ligga på rygg utan bara på magen eller ena sidan. Benet vek sig ofta och jag ramlade också. Jag kunde inte jobba och korta promenader eller simma orkade jag med, även om det var jobbigt när benet domnade bort på djupt vatten.. vad jag förstått så kan det hålla på i många år. Lycka till och hoppas du blir bra.

Jag fick diskbråck i början av oktober -05. Först var det en huggande smärta i ländryggen då och då och en strålande smärta längs hela ena benet och ut i stortån. Sen domnade hela utsidan av underbenet och ovansidan av foten bort. Jag hade ingen rörlighet alls i ryggen, så jag kunde inte böja mig åt något håll, men jag kunde gå hyfsat bra. Sen sa min kropp ifrån och jag fick som en muskelspasm på ena sidan av ländryggen vilket gav mig skolios och jag kunde inte räta ut ryggen utan gick framåtböjd hela tiden. Så kunde jag bara sova på höger sida. Gjorde mr i november, som visade ett rejält diskbråck, och jag opererades fyra dagar senare. Minns fortfarande när jag vaknade på postop och låg utsträckt på rygg utan bländande smärta! Rena himmelriket!!

Jag är inte stelopererad i ryggen utan de tog bara bort själva bråcket. Det är det vanliga förfarandet idag. Jag har tillfälligtvis haft smärta som strålat ut i benet, men inte i närheten av hur det var då och det har bara varit någon dag och bara några gånger sedan -05.

Alla får inte besvär av sitt diskbråck, men jag var väldigt handikappad av mitt och operation var helt klart det rätta för mig!

Jag blev opererad, tog inte lång tid innan jag fick gör det för inget hjälpte och jag blev var sämre. Gjorde heller ingen steloperation. Jag kan bli öm i ryggen men det går över fort, och stel men jag försöker träna och jag lever som vanligt. Milsvid skillnad mot innan operation,

Har diskbråck på ländkota 4,5 som syns på MR och som bråkat med mig vid två tillfällen. Förmodligen kommer jag opereras om det återkommer. Bland det absolut värsta jag upplevt! Föder hellre 10 barn :)

I början på dec-16 gjorde jag mina vanliga sjukgymnaövningar och hade under några veckor hade jag fått en ökad smärta i ländryggen. Jag ringde tom upp till ortopeden och bad de hjälpa mig då jag kände att snart kan jag inte jobba längre. Plötsligt under en mjuk övning hände nåt och en fruktansvärd smärta spred sig ner i ena skinkan, låret ända ner till foten. Av en sjukgymnastövning?!

Kunde inte stå upprätt utan kröp gråtandes runt i huset. . Blev kallsvettig och höll på att kräkas av smärtan.

Under ca två dygn med ingen sömn och inte tillräckligt med smärtstillande, krypandes omkring som en zombie var smärtan så total att jag kläckte ur mig att jag inte ville leva längre. Morfinet jag fick på akuten tog långt ifrån all smärta men åtminstone topparna.

Gick på kryckor ca en månad men går nu sakta runt kvarteret. Dock domnar vä ben efter en stund.

Nu har jag börjat jobba 50% och hoppas det håller.

Det värsta för mig var inte smärtan utan att kroppen slutade fungera. Vänsterbenet bortdomnat. Rumpan. Fick stora inkontinensproblem. Inte kul att vara 34 och gå med tejpblöja som en ettåring. Operation blev nödvändig. Bättre idag. Inte bra men bättre.

Om det strålar i armen och domnar i lill samt pekfinger är det inte från brödryggen det problemet sitter. Lutar snarare åt nacke eller inklämd nerv i armbågen eller handleden i sådant fall. Nerverna till armarna utgår cervikalt förutom lite av övre armarna som är kopplade till th1.

www.pva.org/site/c.ajIRK9NJLcJ2E/b.6344373/k.4182/Spinal_Cord_Injury_Information.htm

Lätt att få överblick

Om det strålar i armen och domnar i lill samt pekfinger är det inte från brödryggen det problemet sitter. Lutar snarare åt nacke eller inklämd nerv i armbågen eller handleden i sådant fall. Nerverna till armarna utgår cervikalt förutom lite av övre armarna som är kopplade till th1.

www.pva.org/site/c.ajIRK9NJLcJ2E/b.6344373/k.4182/Spinal_Cord_Injury_Information.htm

Oj, råkade skicka innan jag hann svara. Vad betyder cervikalt? Jag har som en kniv i ryggen typ, på ett ställe. Sen strålar det upp i nacken o ut i armen/fingrarna. Kan man se om nerver är i kläm på en mr??

Lätt att få överblick

Jag är 24 och har ett diskbråck och på en skala 0-10 ligger min smärta varje vardag på ca 4-5, topparna på 8,5 och med mediciner kan de gå ner till 2, Jag har även fått s.k smärtskolios av diskbråcket så nu är ryggraden s-formad.

Jag är för mig själv väldigt försiktig med läkemedel men efter ett tag kunde jag inte tacka nej till smärtstillande längre så äter nu 4 olika mediciner för smärtan varav två narkotikaklassade. Då jag kan anpassa mitt jobb väldigt mycket fysiskt så kan jag ännu arbeta. Även med medicin så kan jag inte gå mer än i 30min, ha tighta byxor, sitta mer än 2h, spela piano (får sådan ischias av att trycka på pedalen), ha strumpor som går över fotknölen eller åka längdskidor. Sjukgymnastiken har jag fått minska mer ifrån att regelbundet gymma till att göra andningsövningar.

Ja smärtan kan orsaka spänningar när kroppen hantera smärtan och då förvrids ryggraden. Oklart vad man ska behandla då läkare och fysioterapeut tycker olika. Nu när jag precis börjat med smärtstillande äter jag gabepentin, gamadol, citodon och Naproxen. Har valt att äta lite lägre dos än ordinerat då jag lätt får hjärndimma av medicin, för att klara mig jobb.

Jag hade ett stort så kallat sekvesterat diskbråck mellan två av de nedre kotorna. Det var även ett mindre ovanför. Detta var för ca 6 år sedan. 

Jag hade molande smärta av mildare karaktär ca 6 månader. Efter ett riktigt dåligt lyft faktiskt. Sen intensifierades det plötsligt och jag kunde inte ens rida på någon vecka (är mkt aktiv ryttare) och fick rejäl påverkan ner i ben och fot. Detta med att inte kunna rida fick mig att typ »skita på mig« ;) så DÅ gick jag till läkaren några dagar senare. Genom min sjukvårdsförsäkring fick jag en MR samma dag som visade ovan beskrivet.

Läkaren sa att om jag inte sagt att jag samma morgon ridit (för då var jag i sadeln igen) så hade han rekommenderat operation då det var så stort. Tanken på operation tilltalade mig inte alls då läkningen ofta är samma oavsett operation. 

Hur som så klingade det sakta av och efter nåt halvår till hade jag mkt lite besvär. Ytterligare ett par år kunde jag dock känns LITE vid tunga lyft. Men sista åren har jag inte känt något alls av detta. (Jag har dock Bechterews i lite lindrig form så det är svårt att exakt avgöra vilka krämpor som är vad, för helt »tyst« är ju inte ryggen...).

Som jag förstått är diskbråck allra vanligast i ländryggen och sen i nacken. Bröstrygg tror jag är ganska ovanligt. Och har man nervpåverkan i armarna är det troligen fr nacken. Säger jag utan att vara ortoped...

Låter som diskbråck. Jag hade det för ca 3 mån sen. Dock i ländryggen. Hade sån fruktansvärd ischias i vänster ben ända ner i foten att jag grät av smärta. Kändes som varma järnspett som brände. Var fruktansvärt. Kunde inte ligga inte sitta inte stå utan smärta.

Jag har ändå fött 5 barn men detta var enligt mig värre. Och det fanns ingen möjlighet till lindring.

Det enda som kändes lite bättre var att ligga och väga på höger skinka så vänster sida inte belastades alls.

Nu visade sig mitt diskbråck vara akut med muskel förvarning i bäckenmusklerna och känselbortfall så jag blev akut opererad efter bara 2 dagar.

Hade lite problem efter operationen med ischias men det var pga svullnad. Efter ett tag försvann all smärta och nu är jag smärtfri.

Men är svagare i vänster ben och har ingen känsel på en ganska stor punkt på vänster vad plus att tårna domnar bort ibland. Men har inte ont i alla fall.

Är nästan glad att mitt diskbråck var akut så jag blev opererad fort för jag vet fan inte hur jag hade klarat att leva med den smärtan i flera månader. Och samtidigt ta hand om 5 barn varav ett bara var 3 veckor när jag råkade ut för detta.

[quote=77365971][quote-nick]Anonym (Diskbråck) skrev 2017-01-31 18:36:25 följande:[/quote-nick]

... Och svaghet och känselbortfall är också ett symptom. Inne i mitt ben brinner det, men på utsidan är det bortdomnat.

Äter paraflex, citodon oxynorm, alvedon, Ipren och Lyrica ...

Det låter komplicerat. Diskbråck låter ju onekligen enklare att operera då. Samtidigt som det är en stor punkt på ryggen som känns, inte helt men lite domnad samt att känseln försvinner i fingrarna. Har även testat handstyrkan och den är försvagad i den sidan också. Har svårt att hålla ut, dvs krama om de där pinnarna som mäter styrkan.