Hur gör ni med matkonto?

Herregud, hur orkar du leva i ett sånt förhållande?? Jag hade inte fixat det....

Vi har inget matkonto. Den som går och handlar betalar, det brukar jämna ut sig. I början när vi flyttade ihop så hade jag två barn boende hos oss på heltid, och vi gjorde likadant då. Vi var ju en familj och bidrog lika till maten även om barnen råkade vara mina. 

Tycker de verkar vara lika illa bägge två, mannen som verkar missunnar TS en tidning och TS som inte fixar att betala ut egen ficka och i värsta fall be om pengar tillbaka, de få (?) gånger per år hon ev. behöver handla själv.

Varför ni inte kan ha delvis gemensam ekonomi med egna fickpengar som mannen kan välja att lägga på barnen förstår jag inte? Han lägger lite mer på boendekostnaderna och andra gemensamma utgifter eftersom han har högre lön/hemmaboende barn och sen har ni resten av era inkomster som era egna pengar.

Precis! Det är som sagt maken som vill ha det här upplägget. Jag hoppas att vi kommer att antingen ha delad ekonomi eller åtminstone gemensamt matkonto när sonen så småningom flyttar hemifrån. Jag köper extra saker när vi handlar, förutom godis och tidning kan det vara hårfärg och schampo t.ex, men ibland handlar jag själv och dessutom tjänar han mycket mer än jag så det borde vara OK ändå.

Vi har ett Coop Medmera med varsitt kort, där sitter pengarna så vem som helst kan handla mat...

varför göra det svårt för sig?

Vi har ett matkonto dit vi båda betalar samma summa månatligen (han har en dotter sen innan vv). Köper jag något extra dyrt i affären, typ en tröja så betalar jag in det till matkontot sen.

Vi tar ut kontanter och lägger i 4 kuvert. 1000kr i varje kuvert och det delar vi på. Alltså 2000kr vardera varje månad.

Vi har ett konto för mat, hyra och räkningar dit vi för över vår gemensamma månadsbudget till dessa saker. Vi för över olika mycket pengar var beroende på hur mycket vi har in.. så att vi efter överföringen har lika mycket kvar var på våra egna konton.

Vill vi sen köpa gemensamma saker så delar vi antingen på summan eller så betalar den ena den gången och den andra en annan gång, det jämnar ut sig i längden..

Vi har ett matkonto, ett coop betalkort som man kan handla överallt med. Pengarna dras från mitt konto. Sambon betalar hyran och jag resten av de gemensamma utgifterna. Där utöver betalar vi vårt eget. Funkar klockrent. Matkontot täcker ALLT som finns i matväg och toalettartiklar dock ej restuarangbesök och oftast inte blöjor etc

Vi har att gemensamt matkonto. Hade han haft barn hade han lagt in två tredjedelar. As simple as that.

Vi räknar inte ören. Det är fan inte friskt. Jag köper tamponger för gemensamma pengar och använder betydligt mer schampo. Det jämnar ut sig, han är läskberoende...

Vi har ett gemensamt matkonto där vi sätter in lika mycket pengar varje månad. Förslagsvis försöker ni hitta en bank som kan ge er tre kort, ett till var vuxen i familjen och så sätter alla tre in en lika stor summa på kortet varje månad.

För den vuxna sonen förutsätter jag betalar för mat och uppehälle och bidrar lika mycket som ni med hushållsarbete såsom att gå och handla.

En liten bakgrund. Min makes ex var inte bra på pengar. Hon och hennes nye, som är likadan, är lämpliga kandidater för Lyxfällan. Definitivt. När hon och min man separerade lurade hon honom dessutom på en del pengar vad jag förstår. Numera är han jätteförsiktig.

Själv har jag aldrig bott tillsammans med någon tidigare.

Den vuxne sonen betalar ingenting. Han studerar och har valt att skippa studiemedel. Han jobbar ganska mycket extra. Hans far vill inte att han ska betala hemma och betalar istället sonens mat, kurslitteratur, har fixat en billig bil till honom, betalar bensin mm.

Han bidrar inte heller till hushållsarbete. När jag påpekar att han kanske borde tvätta, ja då blir maken su och tar både sin del och sonens del, för sonen ska inte behöva göra det

Fast nu låter du ju bara missunnsam mot sonen.
Det är väl fantastiskt att hans pappa ger honom en bra start i livet utan studieskulder och med betalt boende.

Det här handlar ju om att du vill ha ett gemensamt matkonto för att din man ska ge mindre åt sin son och mer åt dig.

Du säger ju själv att du i princip aldrig handlar själv och att detta är ett hypotetiskt problem den dagen du kanske skulle få för dig att handla själv.

Just nu betalar du din mat och din man sin och sonens. Rättvist och bra. Något du också var nöjd med när sonen åt mycket. 

Inte alls. Summan blir den samma, men istället för att jag betalar pengar till min man i efterhand varje gång vi handlar kan vi bara använda det gemensamma kortet. Det blir ju mycket smidigare.

När hand dotter bodde hemma slapp hon betala fast hon jobbade heltid, Inte heller hon behövde göra ett handtag hemma utan servades ständigt.

Ajdå. Han gör sin son en verklig björntjänst! Sonen är redan 24 och kan fortfarande inte sköta ekonomi och hushåll. Det är inget gott betyg till en förälder tyvärr. :-/

Men det var ju inte trådens fråga egentligen. Vi sätter in lika mycket pengar var på ett matkonto som vi har varsitt kort till. Vi köper andra grejer till hemmet med samma kort. Toapapper, möbler och sånt.

Om din man/sambo absolut vill fortsätta skämma bort sin son kan han ju sätta in dubbelt så mycket som du på det kontot.

Det där sista har jag föreslagit, men han vill ändå inte. Jag vet inte om det är så att han är så bränd av sitt ex att han inbillar sig att jag kommer att shoppa upp alla pengarna på strunt.