• Äldre 4 Feb 10:14
    31344 visningar
    48 svar
    48
    31344

    Sen abort pga kromosomavvikelse trisomi13

    Hej! Igår fick jag och sambon reda på att vårt första barn vi väntar är sjukt, trisomi13! Fick träffa doktorn samma kväll och påbörjade aborten igår med ett piller! Ska tillbaka imorgonbitti för att fullfölja aborten.. Dvs föda ut den ner i en bricka i toaletten!

    Känns så sjukt tungt just nu... Är i v16 så är glad att det går undan...

    Någon som varit med om detta?! Hur mådde ni efter aborten? Har ni försökt få barn igen och blev det friskt?!

  • Svar på tråden Sen abort pga kromosomavvikelse trisomi13
  • Äldre 4 Feb 20:56
    #1

    Ingen som varit med om nåt liknande ens?! Skulle kännas skönt att få höra hur det gått för andra! Är så fruktansvärt tungt ????

  • Äldre 5 Feb 22:05
    #3

    Går sådär.. varit här i 14 timmar.. vattnet gick för två timmar sen! Men inget mer efter det så bara vänta! Haft jättejobbiga värkar så har fått massor med morfin mm..

    Jobbigt som tusan ????

  • Äldre 6 Feb 16:54
    #5

    Kl 01:00 i natt krystade jag fram vår lilla tjej! Sen var de tvungna att dra ut moderkakan men vi var hemma kl 04:00! Tittade på hennes ansikte och tog en bild! Idag försöker jag förstå det som hänt.. ??

  • Äldre 7 Feb 09:20
    #6

    Hur mår du nu?! Förstår att du fortfarande är ledsen men för övrigt? Och kommer ni testa skaffa barn igen!?

  • Äldre 8 Feb 22:33
    #8

    Jag har lite ont samt att de glömde ge mig piller mot "bröstmjölken" så brösten ömmar skapligt! Men ska väl gå över snart! Tomheten är värst!! Men grinar när det väller över och försöker prata om det.. Ska försöka jobba lite på fredag samt träffa en kurator då så känns bra! Får jobba som jag känner i början så får väl se hur mycket jag orkar! Känns som om det var längesen jag gjorde aborten men det har ju bara gått några dar.. Sambon och jag kämpar tillsammans och vi kommer närmare varann vilket känns kanon!!

    Glad jag blir när du skriver att ni försöker lite igen! Min doktor vill att vi väntar tills jag haft 3 menstruationer och jag känner mig lycklig.. Men nu ska jag först sörja och hoppas på att kroppen återhämtar sig fort! Hur gick det för dig?! Återhämtade du dig fort?! Dröjde det länge innan du fick mens efter?!

  • Äldre 10 Feb 09:00
    #10

    Tror blödningen är på väg att sluta! Men har ganska ont till och från i magen. Skönt när det avtar så jag kanske kan börja träna lite! Har känt mig nere sen jag fick hög risk på kubtestet (1 månad sen) så inget har fungerat! Ska försöka börja jobba efter helgen! Planen var redan idag men har inte orken så bättre att vänta! Får vara hemma längre för chefen men är nog som du säger, skönt att göra nåt!

    Känner en längtan att bli gravid igen vilket glädjer mig! Vill ju inte bli rädd för att testa igen! Hur känner du/ni ? Är ni oroliga?! Doktorn sa till mig att risken blir ju högre ju äldre man blir men tänker att risken för att drabbas av det som du och jag gjort måste vara liten så vad är oddsen för att det händer igen?!

    Jag kommer verkligen känna efter innan jag blir gravid igen! Förra gången som också var första kände jag aldrig mig lycklig! Kändes fel från första början då ägglossningen var sen och plussade jättefort så den här gången ska jag se till så det känns bra??

    Hoppas du skriver om du plussar! :)

  • Äldre 10 Feb 20:32
    #12

    Å vad glad jag blir att du skriver till mig/oss och även berättar att du blivit gravid igen!! Får jag fråga varför ni avbröt? Och i vilken månad!? Du ger oss ju hopp

  • Äldre 11 Feb 17:27
    #15

    Jo det är ju tydligen väldigt ovanligt.. min sambo säger; vi hade otur ????

    Jag gråter väldigt mycket, känner mig tom... Men har en mycket förstående sambo samt vänskapskrets! Ska försöka börja jobba 50%på måndag! Hoppas och tror att det går bra!

    Nej, vi blev gravida på andra försöket så det borde ju gå bra nu med?!

    Hade nu svårt för att bli gravida?!

    Vi har lite planer med vårt hus och sen blir det en utlandsresa i april.. vill ha nåt att planera och prata om nu när bebisplanerna sprack...

  • Äldre 13 Feb 08:48
    #18

    beklagar ????

    Finns så mycket som kan drabba de små??

    Jag tycker det känns så fantastiskt att du är gravid igen! Och jag säger som min bror sa till mig! Nästa gång kommer det gå kanon, ni har haft er otur nu! Sen får man ju extra stöd när man varit med om nåt också! Gå på så många ultraljud du får!!

    Till er båda, jag har gått med i en grupp på Facebook söm är för oss som avbrutit! Har även gått med i en för oss som vill bli gravida igen..

    Har fått en massa stöd där och här??

    Idag är min första dag jag känner mig lite bättre... fortfarande ont och blöder men känns lite mer ok! Ska börja jobba 50% idag.. hoppas att det går bra!

    (Känner) skriv gärna hur det gått på ul!!!

    Kram till er!!

  • Äldre 13 Feb 13:16
    #20

    Du tänker ju helt rätt men jag bet inte hur jag kommer göra.. Tänker att jag vill göra ett tidigt moderkaksprov för att slippa gå lika länge om vi har otur igen! Men jag har några månader på mig innan det beslutet ska tas! Först ska jag återhämta mig från detta!

    Jag hoppas du berättar för oss hur det gått!!!

  • Äldre 13 Feb 18:16
    #22

    Härligt att höra ????

    Grattis!!!

  • Äldre 14 Feb 14:15
    #30

    Beklagar Lilise :( Jag var ju med om samma sak.. och visste inte då att det fanns alternativ! Vi fick iaf svar på några dar från fvp och kunde därmed avbryta snabbt... Men att vara i den situationen gör en alldeles förtvivlad! Det enda rådet är tyvärr det du redan fått från "känner" att försöka få remiss till nån annan stad och göra moderkaksprov!! NIPT kan tydligen enligt min läkare visa fel... Så om det visar att fostret har nån avvikelse så ska moderkaksprov lr fvp göras iaf! Förstår att du inte orkar tjata men kanske värt ett litet försök till?! Att behöva vänta och oroa sig är så jobbigt! Önskar jag kunde hjälpa dig mer!

    Stor kram

  • Äldre 15 Feb 10:03
    #32
    Du kapar ingen tråd!! Och självklart finns det inget som säger än att ditt barn är sjukt så vi håller alla tummar och tår för att det är en frisk liten krabat! :):) Min erfarenhet av Kubtest är ganska dålig.. Jag fick 1/47 att det var sjukt och det var det... En tjej jag läste om fick 1/2 och hennes barn var friskt... En tjej fick 1/20.000 och hennes barn var sjukt. Ingen bra logik i det där utan man mår skitdåligt tills resultatet från fvp kommer. Jag hoppas du skriver här om hur det går, skriv även om du mår dåligt eller så. För mig fanns det ingen fram tills fvp. Däremot ska vi få träffa läkaren (han som gjorde fvp) innan vi blir gravida samt när vi blivit gravida. Så nästa gång kommer vi ha mer hjälp vilket känns jätteskönt :):)
    Och det vi har gått igenom.. Självklart klarar man det men det är det värsta jag gjort i mitt liv.. Och alla behöver olika lång tid för att komma tillbaka efter och då är det viktigt att man får den hjälp man behöver!!
    Som sagt, du har inte kapat nån tråd utan du är mer än välkommen hit :):) Och som sagt, glöm inte att berätta om hur det går!
    Vi är alldeles för många tjejer som varit med om detta så stöd finns!

    Kram
  • Äldre 18 Feb 14:01
    #33
    Lilise skrev 2017-02-14 22:19:51 följande:

    Tack för de fina svaren! Jag menade inte att "kapa tråden" men ville egentligen bara säga att det var skönt att få ta del av andras upplevelser. Är stärkande att få höra att andra klarat sig igenom något så svårt som det här ändå är. Tack för era tips om att kontakta annat landsting, tyvärr gör min nuvarande ork och mående att jag verkligen inte orkar ta den fighten. Även om barnmorskan sa att chanserna är små får vi väl än så länge försöka hålla fast vid hoppet om att vi ska få ett positivt resultat. Samtidigt som jag (för min egen skull) tror att jag också måste förbereda mig för det värsta för egen del.


    Lilise, hur går det och hur mår du?!
  • Äldre 24 Feb 14:31
    #36
    Lilise skrev 2017-02-22 22:24:40 följande:

    Tack för omtanken och frågan!

    Går fortfarande och väntar. Tiden går så långsamt. En vecka kvar tills vi får göra fostervattenprovet och sen är det väl minst en vecka tills vi får nåt preliminärt resultat. Enligt statistiken är det väl 50% chans att barnet är friskt och 50% chans att det finns någon avvikelse. Så man vet ju inget ännu. Jag försöker tänka att det är många andra som har klarat sig igenom detta. Men det är helt sjukt att det inte pratas mer om det!!! Jag läser inlägg om alla som får reda på att deras barn är sjukt eller till och med har dött i magen och som tvingas vänta och föda fram sina barn. Vilken styrka som krävs! Förra missfallet skedde mycket tidigare (även om kroppen inte förstod det) så då var den fysiska biten enklare än vad det skulle vara om vi avslutade graviditeten nu. Jag går bara runt och är så fruktansvärt ledsen. Det är ganska tufft attt vara gravid så här länge och egentligen bara känna konstant rädsla och oro hela tiden, det tär på psyket.


    Usch, jag lider med dig men försök å inte tänka på det hela tiden! Vet att det är nästan omöjligt men försök! Att gå och må dåligt och oroa dig tar så mycket på krafterna! Och be dem snabba på med fvp svaret! Min doktor såg att något var fel med våran lilla tjej och snabbade på provsvaret! Skriv gärna om du vill! Och glöm inte tala om för mig/oss hur det gått sen! Ta hand om dig!

    Stor kram
  • Äldre 6 Mar 21:50
    #38
    babba74 skrev 2017-03-06 11:56:37 följande:

    Beklagar allt som ni har gått igenom, jag vet hur jobbigt det är! Vi fick också avbryta graviditeten pga en kromosomavvikelse, trisomi 18. Jag gjorde avbrytandet i v14, vi gjorde NIPT testet v11 och fick där veta att bebisen hade trisomi 18. Sen fick vi ändå göra ett fostervattensprov för att bekräfta. Jag gjorde aborten den 8 januari, ett tag sen alltså och fortfarande tycker jag det känns så jobbigt emellanåt. Jag vill inget hellre än bli gravid igen, men är samtidigt så rädd att det ska hända igen.. 

    Solstorm36, du skrev något om FB grupper som du gått med i. Tror du det finns möjlighet att få gå med i de? Skulle verkligen vilja prata med andra i samma situation, tycker de flesta omkring oss tycker det är dags att släppa det här och gå vidare men det är inte så lätt.. 


    Beklagar vad som hänt! Det finns en sluten grupp... livet efter avbruten graviditet! Hoppas du hittar den! Ses där så kan vi "prata" mer!

    Där kommer du absolut finna stöd!
  • Äldre 19 Mar 19:36
    #40
    Hanna0000 skrev 2017-03-16 19:26:01 följande:

    Nu har det gått en vecka sen aborten och jag har redan slutat blöda. Idag gjorde jag ett gravtest som visade negativt så jag antar att hormonerna "gått ur" oxå. Jag vill jättegärna börja försöka igen men är osäker på hur länge jag bör vänta. Läkaren tyckte man skulle vänta till mensen var tillbaka o regelbunden. Hur gjorde ni andra?Kram


    Hej!

    Jag har precis fått min mens så det tog ca 5v! Jag kommer vänta två menstruationer till innan vi försöker igen! Är jättetrött så skulle aldrig orka med en graviditet så snabbt inpå.. Hade avslag i 5v och sen mens direkt! Samt att sorgen tar på krafterna! Men jag tror alla är olika...

    Får jag fråga vilken vecka du var i och varför du var tvungen att avbryta? :(

    Kram
  • Äldre 23 Mar 21:25
    #42
    Hanna0000 skrev 2017-03-21 22:03:15 följande:

    Jag var i vecka 18, downs syndrom. Jag vill bara försöka igen så fort jag kan! Jag känner mig helt ok både mentalt o fysiskt. Men jag vill ju inte riskera ett missfall för att jag försökte igen för snabbt. Kram


    Beklagar! :(

    Min doktor sa att jag skulle vänta några månader och känna mig lycklig igen!

    Ett råd är nog att boka en tid hos gyn och kolla hur slemhinnorna ser ut samt få råd! Det din doktor sa om regelbunden mens är nog bra! Har du inte ens flytningar kvar?! Jag har fortf avslag, inne på sjunde veckan... så som sagt, jag kommer vänta några månader till och sen se om jag och sambon är redo igen!

    Men känn efter själv! Låt kroppen läka och låt dig sörja ett tag!

    Kram
  • Äldre 26 Oct 21:23
    #45

    Vill bara skriva att jag idag är gravid i v14. Moderkaksprov och 4st ultraljud visar att bebis är frisk! Rutinultraljudet i v19 kan ju visa något men försöker njuta och tänka positivt!

    Jag hoppas att alla ni som råkat ut för detta får en frisk bebis!

    Coomudus, hoppas ni idag är gravida!

    Stor kram

Svar på tråden Sen abort pga kromosomavvikelse trisomi13