Skulle du skriva bort sambolagen själv?

Det som är förkastligt är naturligtvis att förfalska någons underskrift. 

Vill man behålla sin lägenhet så ska man tänka på det innan man flyttar in gemensamt. Nu är det för sent.

Juridiskt; Att bryta mot lagen. Urkundsförfalskning blir liksom inte okej för att man klantat sig och slarvat med sina pengar. Sen vad just jag tycker är moraliskt rätt beror mycket på situationen som helhet.

Du har en väldigt speciell syn att se på lagstiftningen och värdet i att följa lagar. De flesta anser att man bör följa lagarna - om alla ska gå runt och välja vilka lagar man vill följa försvinner ju poängen med rättväsendet till slut. Du verkar ju heller ibte ha blivit lurad och det vekar ju inte ens ha handlat om okunskap utan bara att du sköt upp saker som du nu tycker är viktig för att du inte orkade/ville ta tag i dem tidigare.

Vad för katastrofala handlingar behöver din ex pengar till?

Jag har ingen aning om omständigheterna i det fall du skriver om, så jag vet inte vad som är rätt eller fel enligt min moral.

Men jag vet dock att det finns många, lagliga, utvägar för att inte behöva betala 50% av en bostads värde vid en separation.

Du skrev ju innan att "hen" visste om sambolagen? Eller missuppfattade jag dig...

Menar du att man bryter mot lagarna om man inte slår sina barn i dessa länder? Annars är det inte jämförbart.

Som jag skrivit tidigare kan det finnas extremfall där jag kan ha förståelse för civil olydnad - att låta bli att slå sin fru i ett samhälle där det var lag på att slå sin fru känns som ett praktexenpel där jag skulle stå bakom civil olydnad till hundra procent.

I detta fall handlar det ju dock bara om att inte förlora pengar för egen del vid en separation. Utifrån den info jag fått kan jag inte se något moraliskt värde i ett lagbrott i detta fall. Tycker ts verkar ta väldigt lätt på att bryta mot lagen. I ts skriver hen bara "skriva bort samvolagen själv" istället för "begå urkundsförfalsning" som exempel.

Nej givetvis kan även lagliga saker vara oetiska.

Fast detta handlar ju inte om ifall allt som är lagligt är noraliskt korrekt utan om det är moraliskt korrekt att bryta mot lagen. (Du vänder ju på frågeställningen). Och geberellt i en rättstat så anser jag inte det. Är man missnöjd med lagarna finns det många olila sätt att arbeta för en förändring i ett fritt demokratiskt samhälle.

Så även om det skulle vara moraliskt fel av ts partner att vilja ha en normal bodelning (vilket jag inte kan ta ställning till med den info som finns här) så påverkar inte det det omoraliska i att begå att begå brott genom att förfalska en namnteckning.

Helt omöjligt att svara på eftersom jag inte känner till några av omständigheterna, som hur länge de var sambo, vilken typ av bostad det är, hur mycket den köptes för, såldes för och hur hög belåning det var, hur hög kontantinsatsen var, vilka värdehöjande renoveringar som gjorts och vem som betalat, hur de löpande kostnaderna fördelats, vartifrån den som köpte bostaden fått pengarna till kontantinsatsen, etc etc.

Det är väl ointressant i sammanhanget vad jag tycker om den lagen. Det jag anser i frågan är att inte var och en kan välja vilka lagar de gillar och bara följa dem - då har vi ingen rättstat längre till slut och ett sånt samhälle vill jag inte ha. I ett denokratiskt samhälle med fungerande rättsystem finns det bra vägar att gå om man inte håller med om enskilda lagar eller andra frågor. Att bryta mot lagar godtyckligt är inte en lösning i ett fungerande smhälle anser jag.

Och som sagt kan det säkert finnas något extremfall där jag kan ha förståelse för civil olydnad men detta är inte ett sådant fall. Civil olydnad bygger ju dessutom ofta på att man är öppen med att man bryter mot lagen och accepteras att bli lagförd då syftet är att lyfta upp en fråga på den politiska agendan som man anser att man inte kan lyfta på annat sätt.

Så är ju inte fallet här utan det handlar ju bara om att bryta mot lagen för sin egen skull. Så jag ser inget högre moraliskt värde i det lagbrottet som skulle kunna skapa en förståelse för en sådan olaglig handling.

Och ja självklart anser jag att det är viktigt att förlja lagar, det är ju en förutsättning att allmänheten litar på systemet och rättstaten om ett demokratiskt samhälle ska fungera.

Men vi ser ju uppenbarligen väldigt olika på hur allvarligt det är med urkundsförfalsning. Men mitt svar på ts är - nej jag akulle inte bryta mot lagen i en sådan situation. Jag skulle heller aldrig flytta in i en bostad som ägs av min partner och ha honom som hyresvärd. En sån situation är inget alternativ för mig.

Moral hit och dit, sambolagen finns ju av en anledning? Sen kan man tycka saker hit och dit. Allt beror ju på omständigheterna. Hur länge man bott ihop osv. Jag kan tycka det är väldigt fel om den ena lagt in flera hundra tusen i ett boende MEN om man gör det utan att skriva något är det ju ganska korkat? Och sen funderar på att begå brott för man inte tagit reda på HUR det fungerar när man flyttar ihop.

Det är ju omöjligt att ge någon slags sympati för dig (eller din vän oklart?) eftersom du inte skriver fakta om situationen. Om du gör det så tror jag många kan hjälpa till med lagliga vägar hur man kan göra.